Page 15

- Gleb Aleksejev: Ingen återvändo

I

Det beslut, överste Sjorotjkin fattat, var orubbligt.

På grund av den annalkande vintern fanns ingen

annan utväg. Många hade begivit sig till Frankrike

för att deltaga i vinskörden, men för honom var

det för sent — innan han kom dit och fick tag i något

arbete, var skörden nog redan slut. Fem verst från

lägret funnos några beslagtagna trädgårdar, vilka

tillhört en baron, som flytt till Holland i kejsar

Vilhelms följe. Där kunde man ju få arbete med

plommonskörden. Glädjen var dock inte stor — man

fick äta sig proppmätt, men betalningen var usel.

Det var skräp med plommonen — skosulorna kostade

mera. Satan, vad livet blivit jämmerligt!

Sjorotjkin såg ut genom fönstret: från himlen

silade ett tröstlöst höstregn, på gården tjöt en hund

monotont, som om den vore uppdragen, på andra

sidan väggen skrek ett barn, en kvinnoröst viskade

hopplöst: »t-s-s-s!» och en flegmatisk basröst

föreslog: »Stryp honom, den satungen!» Sjorotjkin hörde,

hur basrösten förtörnad spottade.

Ska man utdela torsk i dag? Tusan också, varför

snokar de där amerikanska pojkarna omkring här?

Vill de kanske studera gemenheten, stanken och