Page 143

- Vladimir Lidin: En människoson

Andrjusja Skvorez — i verkligheten hette han

Andrej Ivanovitj Skvorzov — tyckte om sitt hantverk,

och arbetet lyckades alltid utmärkt för honom. Han

bultade från morgon till kväll med en liten hammare

vid det öppna fönstret till sin källarvåning och såg

många människoben, som gingo förbi. Ansiktena såg

han inte, men han kände igen människorna på

fötterna. Någon skrek i förbigående till honom:

— God dag, Andrjusja! Hej, Skvorez!

Han kände igen dessa fötter i de modfällda

lågskorna med sneda klackar och tyckte om att tilltala

dem:

— Vänta, Ljubasjka! Vart ska du hän så tidigt på

morgonen?

Lågskorna stannade, kvinnan böjde sig ned och

såg in i Skvorez’ fönster. Kvinnorna tyckte om

Skvorez för hans ensamhet och godmodighet och

därför att han lagade deras skor och aldrig påminde

om betalningen. Kvinnan tittade in i Skvorez’ fönster,

såg hans huvud med igelkottshåret, hans runda

glasögon med enkelt fönsterglas och den lilla mustaschen

av blått borst på överläppen. Han bultade hastigt

med hammaren, slog in träpliggarna i sulan och

sade:

— Varför har du så bråttom, din pil? Titta in ett