Page 186

- Andrej Platonov: En mästares tillkomst

i68 ANDREJ PLATONOV

Men Zachar Pavlovitj hade känt en människa, en

fiskare från sjön Mutevo, som intresserade sig för

döden, frågade alla om den och blev svårmodig av

sin nyfikenhet Mest av allt tyckte denne fiskare om

fiskar — inte som mat, utan som varelser, vilka

säkert kände till dödens hemlighet. Han visade Zachar

Pavlovitj ögonen på fiskar och sade:

— Se, vilken vishet! Fisken lever mellan livet och

döden, därför är den stum och har uttryckslösa

ögon. Till och med en kalv tänker, men inte fisken

— den vet redan allting.

I åratal betraktade fiskaren sjön och tänkte bara

på en sak %ä dödens hemlighet. Zachar Pavlovitj

sade till honom:

— Det finns inget särskilt på andra sidan. En

ung man söker också stora värden innanför flickans

barm, men när han gifter sig med henne, finner

han bara brösten.

Slutligen härdade fiskaren inte längre ut och

kastade sig från båten i sjön, sedan han först bundit

ihop benen med ett rep för att inte flyta upp. I

sitt innersta trodde han inte på döden, men det

intresserade honom att se, vad som fanns där — kanske

var det mycket intressantare att leva där borta än i

byn eller vid stranden. Han betraktade döden som ett

annat guvernement, som var beläget under himlen,

liksom på bottnen av det svala vattnet — och det

lockade honom. Några bönder, för vilka fiskaren

berättat om sin avsikt att leva en tid i döden och

sedan komma tillbaka, avrådde, andra uppmuntrade

honom: