Page 10

- Inledning

Rysslands egna gränser. Det är icke de förbittrade och

oförsonliga emigranterna som skapa den; det är den

yngre generation, som mer eller mindre villigt har

fostrats under den röda stjärnan och upplevat

händelserna på nära håll — som en daglig verklighet,

bestämmande för vyer, vanor och uttryckssätt. För

detta släktled börjar den nya tideräkningen med

november 1917; det förflutna är dött, och livet sådant

det levdes före den bolsjevikiska vändpunkten har

snart fallit i glömska. Men den sovjetryska

skönlitteraturen av i dag är i varje fall kvantitativt

betydande. Det myllrar av utövare, och med tanke på

de litterära skolornas mångfald har det på skämt

blivit sagt, att man fått poesifabriker i stället för

den väntade fabrikspoesien. Detta skämt drabbar dock

icke den berättande prosan, där det egentligt nya

kommer påtagligast till uttryck, tack vare det

oerhörda och fruktansvärda stoff, som den fått alldeles

till skänks.

Föreliggande antologi avser att ge några typiska

prov på den sovjetryska novellistiken, på samma

gång så sammanställd att den bjuder ett socialt

tvärsnitt. De här presenterade ryssarna äro nästan alla

i trettioårsåldern; de flesta härstamma från bönder,

arbetare och småfolk; några ha judiskt blod. Hårda

uppväxtår, tillkämpade självstudier,

agitatorsverksamhet, krigstjänstgöring på olika fronter, till sist

kanske en eller annan kommissariatsyssla — det är

de vanligast återkommande biografiska

omständigheterna. Nästan ingen av de fjorton har på något

sätt »studerat till författare». De ha blivit det helt