Page 66

- Vera Inber: Maja

flicka med en spegel. Varför hade hon ingenting

på sig, säg det?

Vid huvudtrappan placerades den gamla

månglerskan Diamandos dotter. Hon delade ut biljetter åt

de intresserade besökarna, fastän det var fri entré.

Och på söndagarna och vardagarna med undantag av

måndagarna kunde var och en, till och med

månglerskan Diamandos, övertyga sig om att den gamle

Stavraki väl bevakade folkets egendom. Inte en enda

av de persiska schalarna åts upp av malen, svärden|

rostade inte, och den nakna flickan, som antagligen

tvättades med en svamp, var så ren, att hon riktigt

sken.

II

Det var söndag och därför särskilt mycket folk I

museet. Månglerskan Diamandos dotter slets nästan !

stycken, då hon delade ut biljetterna och tog hand om

de besökandes paraplyer, käppar och pipor.

Bestämmelsen angående piporna fullföljdes särskilt strängt

sedan den gången, då fiskaren Christo stannade

framför en italiensk målares tavla och utropade:

— Det var mig en skräpbåt! Jag ger mig sjutton

på att man inte kan ro i motvind med den. Aktern

är för låg.

Då han sade detta, knackade han pipan mot den

gamla duken, så att det blev hål i den mjuka

havsytan. Följande dag sade föreståndaren för fiskarnas

förening, den unge ryssen Paul Suev, med förebråelse

i rösten till honom:

— Vi trodde, ni var en omtänksam människa, men