Page 30

- Andra akten

Sjette scenen.

OLOF BAUTASTENIUS. MARTIALA.

o. bautastenius

. Portvakter, som hålla séanser à la

Suzor! — Det är något skarpt, det. (

Det trummas utom

scenen

.) Hvad är det? — (

Martiala till hälften uniformsklädd

och slående på en trumma

.) Fruntimret är militär, tror jag?

martiala

. Jag är regementstrumslagare vid Svea garde

— jag har alltid med passion älskat militärståndet. Mina

föräldrar ville jag skulle gå den civila vägen, att jag, liksom

andra fruntimmer, skulle bli domare eller advokat.

o. bautastenius

. Advokat ...

martiala

. Ja, just en sådan figur som kommer

derborta. (

En qvinna i svart salopp och hög svart hatt går

långsamt öfver teatern, med en stor bundt papper under ena armen

och en stor bok i handen, hvaruti hon läser, under det hon

gestikulerar i öfrigt med högra armen

.) Den der är en af våra

största advokater — hon beger sig nu till Kämnersrätten,

som jag förmodar.

o. bautastenius

. Fruntimmema advokater! Hvad det

då måtte pratas rysligt inför domstolarna! Och er man då?

martiala

. Min man? Det är ett mildt, älskvärdt väsen

— sköter hushållet rätt bra, syr och tvättar ganska snällt —

jag var tvungen att gifta mig med honom och ge honom

mitt namn — men jag ångrar det inte.

o. bautastenius

för sig

). Hvad är det jag hör?

martiala

. Ah! Men se der är han — han kommer

visst från Munkbron, der han varit för att köpa fisk till

middagen.

Sjunde scenen.

DE FÖRRE. MARTIALAS MAN.

mannen

storväxt, med svarta polissotiger och på hufvudet

en vacker tyllmössa med granna band, förkläde, och bärande en

matkorg, hvaruti fisk och grönsaker synas. — Han bugar sig

Är det du, min hustru?