LNCrawler

Page 38

1846 och 1946. Feeriskt lustspel i 2 akter och 4 tablåer — runeberg.org · All chapters

Page 38

- Andra akten

Hvad är det för slags fåglar! Men som jag nyss hörde,

tycks det som äfven vingar vore på modet.

vestgöten

med vingar på ryggen, inhoppande

). Hjelp!

Hjelp!

kinesen

förföljande honom, likaledes med vingar

). Håll

fast honom, håll fast honom! (

Fattar tag i vestgöten

o. bautastenius

för sig

). Finns det vestgötar ännu?

Det var en seglifvad ras, och med änglavingar på skuldran

sen — det trodde jag väl aldrig jag skulle få se.

kinesen

hållande tag i vestgöten

). Ge igen pengarna

och ta tillbaka varan!

vestgöten

stretar emot

). Vauran ä’ god, ska ja la säga

honom, och för resten, den som inte ser upp med ögonen

får se upp med pungen lell.

kinesen

till Bautastenius, under det han drar med sig

vestgöten

). Du ser mig ut att vara en rättvisans son —

döm oss emellan, och hela det himmelska riket skall

välsigna dig.

o. bautastenius

för sig

). Det är säkert för första

gången forntiden sitter till doms öfver efterverlden. (

Högt

Nå, hur förhåller det sig?

kinesen

. I dag på morgonen kommer den här

vestgöten till Kina fågelvägen. På hötorget i Kanton köper

jag af honom en topp socker af Seijbolds raffinerade. —

Jag äter genast upp hälften och trakterar min hustru och

mina nittionio barn med resten. Men döm om min

förskräckelse, när vi kommo underfund med att det var arsenik

han pudrat på oss. Jag hyr mig genast ett par vingar af

en fodermarsk i Kanton och sätter efter vestgöten i ett

flygande. Jag upptäcker honom snart på ett berg i Mindre

Asien, der han sitter och äter på en fågel, som han säkert

tagit under vägen, i trots af gällande förbud. Han blir mig

varse och tar till flykten. Jag följer honom. På vägen

möta vi en skara flygande tullbetjenter. Jag ropar till dem

att mota honom, men han slingrar sig igenom dem. Han

måste vara van att drilla sig igenom tullarna. I brådskan

skafver jag sönder knäskålen mot en af Alpernas spetsar

och tappar min snusdosa i Medelhafvet. Efter en timmes

jägtande, så jag nästan förlorat andan, kommo vi till

Sverige. Hade han inte haft vingar, hade jag nog fått tag

i honom. — Det är rysligt, att en menniska skall