Page 43
Page 43
- Andra akten
bevittnade testamentet med mig, och vill jag särskildt visa
frun min tacksamhet för det jag kom öfver det, innan
slägtingarne fingo nys derom. Samvetsgrant skall jag uppfylla
den dödes sista vilja. Måtte han sofva i ro och njuta de
saliges arfvedel i ett bättre land.
fru snabbelind
torkande sina ögon
). Det får han nog,
ty han var en god menniska. Herr hofpredikanten håller
säkert ett vackert liktal öfver honom.
ängelvinge
. Lita på det, min hederliga fru Snabbelind.
— Han fortjente det. Också ska jag göra honom så bra
som möjligt. (
Bordet börjar småningom höja sig
fru snabbelind
skjuter tillbaka sin stol
). Herre min
Gud! — Hvad är det?
ängelvinge
skjuter äfven tillbaka sin stol
). Det ligger
väl ingen under bordet. (
Båda stå upp på hvar sin sida
om bordstäcket och titta derunder. Bautastenius, uppkommande
genom golfvet under bordet och lyftande upp det på sitt
hufvud, sträcker ut sina armar åt ömse sidor och fattar
Ängelvinge och fru Snabbelind i deras näsor. Ängelvinge och fru
Snabbelind skrika till, rycka sig tillbaka, taga sig ömmande på
sina näsor och springa ut, trängande hvarandra i dörren
Sjuttonde scenen.
OLOF BAUTASTENIUS.
Sedan
HILDUR
och
ADELMARK.
o. bautastenius
lyfter af sig och sätter ner bordet
). Hvar
är jag nu igen? Jag tyckte jag nappade tag i två långa
krokar, med hvilkas tillhjelp jag kafvade mig upp. Än ränner
jag ner i jorden och än upp igen som en tomtpyse. (
Ser sig
omkring
.) Men jag är nu hemma hos mig, Gud vare lof!...
Hvad är det der? (
Tager papperet, som Ängelvinge tappat och
öppnar derpå
.) Mitt testamente! Hvem har knipit fram det!
Rifver sönder papperet och kastar bitarne på golfvet
hildur
instörtande, kastar sig till sin fars bröst
). Pappa!
Min goda, min stackars pappa!
adelmark
följande Hildur, omfamnande Bautastenius
Hvilken outsäglig lycka!
o. bautastenius
. Hildur!... Mitt barn! Herr doktor!
adelmark
. Här ha varit rysliga uppträden!
hildur
. Min goda, min beskedliga pappa, hvar har du
varit hela detta långa förfärliga dygn?