Page 121

Twänne Predikningar

af Öfwerste K. O. Broady

- 1. Söndagen den 22 April 1877. Luk. 15:11—22

T« 13

kommer icke derifrån förrän du förslösat allt. Det år wan-

liga utgån en. Ja, hwad har du, man eller qwinna, som

du icke förslösat i synd och gifwit åt djefwulen? Ack,

om i detta ögonblick den Allsmåktige skulle kalla dig

till doms och du ftå fram för Honom och göra rå-

kenskap, hwad kunde du wisa Honom, som du icke

lagt ned« på syndens altare? Wißerligen finnes det

manga skenheliga, skrymtaktiga, sjelfråttfårdiga warelser

ej blott bland gamla utan åswen bland de yngre, som

skulle söka undanflykten Men Heren går rakt på saken.

Om Herren din Gud nu stode midt ibland oß och sade:

själ kom hit, nu will jag höra, du skall tala om för

mig, huru du anwåndt egodelen, skulle icke en fasa,

en förfäran trånga in i ditt inre, skulle du icke ropa

till bergen: fallen öfwer mig, och till högarne: skylen

mig, skulle du icke på ögonblicket, såsom blixten på

himlen, rusa ut ur detta hus? Men hwarföre år du

.så rådd, du som warit så snåll och from i ditt lif,

hwarföre icke stanna för din Gud, har du ej något

qwar, som du kan wisa och såga: hår har jag något,

som jag icke anwändti synd? Ack du arme, det är

något inom dig, som säger: nej. Jag år alldeles ut-

fattig, det allra ringaste såwäl som det allra båfta

har jag gifwit åt djefwulen och synden i en eller an-

nan form, på ett eller annat sått, så år det, så låter

talet i ditt hjerta, om du blott will lyßna till rösten.

Det år ej någon bland oß, som, om Gud skulle spörja

om wårt lif, då kan framstå och såga: hår, min Gad och

Fader, har du en liten wrå, der Du alltid bott, hår,

min Fader, har Du någonting, som jag förwarat.

Ack, menniska, du har aldrig haft det, det finnes ej

hos dig, så länge du är utan Gads pånyttfödande

ande. Ack nej, allt har du förflösat i synd.

"Och sedan han hade söt-slösat allt, blef en stor

hungersnöd i det landet, och han begynte lida nö «