Page 128

Twänne Predikningar

af Öfwerste K. O. Broady

- 1. Söndagen den 22 April 1877. Luk. 15:11—22

« 20

beslutat i ditt hjerta att öfwergifwa synden och

komma tillbaka till «Gud och anamma Honom, just

i det ögonblicket kommer Gud,« din Fader, emot dig,

fast du ännu är långt borta. Du tänker mahända

pä att upprätta dig sjelf, att rena dig frän synden

och göra dig mottaglig. Men sa aroicke Guds tante.

Han will taga emot dig sa usel, sa»eländig, du ar.

Han har sändt många budbärare till dig. Fadern

hade nog haft sina ombud i främmande land för a·tt -

göra sig underrättad om sonens tillstand. Huru ar

det med min son? Jo, han lefwerisus och dus; nu har

han ej mycket qwar af sin förmögenhet; ja, nu är hani

hungersnöd; nu gär han och wakxar swin; nu har han be-

slutat att komma tillbaka. Och da är fadern färdig att ta-

ga emot honom. Han hade icke lemnat sonen ur sigte u-

tan under hela tiden följt honom med uppmärksamhet,

wärdat honom, och nu ser han honomiuselhet och will

taga emot honom. O, hwilien kärlek! Wi kunna

icke begripa, att Gud will taga oß emot, will om-

famna oß, fastän wi äro i synd, orenhet, träck. Sä

måste det wara. Gads kärlek gär längt. Mennistors

kärlek kan ock gä längt, hwarpä jag will berätta en

historia, hwilken kanhända nägon hört förut. Det

war en enka i Skottland, som hade-ett enda älskadt

barn, en dotter. Modern war gudfruktig, och barnet

artade sig wäl. Men modern war i armod. När

barnet wäxt upp och kommit till mogen älder, sade

det en dag till modern: lät mig gå till närmsta stad

— den läg flere mil frän kojan — der will jag för-

söka med att arbeta och icke blott försörja mig utan

äfwen Er pä edra gamla dagar· O, nej, säger mo-

dern, lemna mig icke!. Gud, som hittills uppehållit

oß, will gifwa oß tillräckligt bröd äfwen hädanefter

O, lät mig gå i tjenst, i arbete, bad barnet, som höll

pä att kära med modern tills det sick sin önskan