Page 160

Twänne Nykterhetspredikningar

af Grosshandlare C. O. Berg

- 2. Söndagen den 10 December 1876

underökenlifwet den enskilda förföljelsen mot de kristna,

mot enskilda personer, anstiftad likasom de stora werlds-

’ förföljelserna af samme fiende. Men under allt detta,

under all denna förföljelse har Gud alltid haft rum

beredt i öknen ät »sitt»folk, så att den ena ljus-

glimten efter den andra upplyft den kristna kyrkan, och

under allt det twäng hon haft säsom statskyrka har

det andliga lifwet pulserat friskt i Gud och frälsaren

ialla länder och bland alla folk, hwilka anammat

Kristi namn och warit Kristi trogne bekännare.

För att komma ät de kristna pä ett annat sätt,

dä icke wattufloden kunde för-dränka den kristna kyrkan,

begynte den gamle ormen ett annat stridssätt. «Han

stod pä hafwets sand-« Han den gamle ormen står

wid stranden af den sjö, hwilken icke blott brinner af

eld och swafwel utan af alkohol, af spritdrycker. Pä

denna strand står mörksens furste och sprutar sina

wäldiga strömmar öfwer de kristna länderna, sä att

dessa stömmar hota att i sina förhärjande wägor

förstöra sädana själar, hwilta en gäng genom dopets

heliga bad blifwit upptagna till Jesu Kristi bekän-

nare. «

Det är en stor likhet mellan den kristna kyrkan nu

för tiden och det gamla Israel. De gamle israeliterne

fördes med wäldig hand ut nr den egyptiska träldomen,

gingo genom Röda haswet och kommo i öknen, der

de saknade de egyptiska köttgrytorna och der de måste

föra ett försakande lif, och det warade icke länge förr än

Israels barn började knorra mot Moses: wi komma ihäg

de läckra köttgrytorna i Egypti land. ack att wi woro

—qwar der, här få tvi hungra och törsta. Och de

kommo till Elims palmträd och wattenrika platser och

«singo släcka sin törst ur källans klara wäg, och när

den wärmande sanden och den glödheta solen fram-

kallade törst, fä fick klippan i öknen gifwa watten ät