Page 44

Sex Predikningar

af Lektor P. Waldenström

- 3. Söndagen den 17 September 1876. Luk. 17:11—19

s36

När Hans gick genom Samarien till Jerusalem,

inträffade den händelsen, att i en by mötte Honom

tio spetälske män. Spetälskan war en den förfärliga-

ste sjukdom, och war för menniskor omöjlig att bota-

Alla läkare måste lemna de spetälske åt sitt öde. Man

kunde aldrig bota dem. Man anlade sjukhus och

samlade dit de spetälskt-, på det smittan icke skulle spri-

das, menntan måste lemna dem der åt döden, ty ingen

menniska kunde bota denna sjukdom. De spetälske

woro tio till antalet, af hwilka funnos både judar·och«sa-

mariter. men huru många afdem woro judar eller sama-

riter är owissxt:.alltnog en af dem war en samarit. Emel-

lan judar och samariter rådde den grufligaste fiend-

skap, så att en jude icke wille umgås med en samarit,

och en samarit wille icke ha någon beröring eller han-

del med en jude; ty judarne räknade samariterne

såsom ett af Gud förkastadt folk. Men när de blefwo

spetälske-, förswann denna skilnad, då kommo de öfwer-

ens, då gingo de tillsammans och sökte efter räddning.

De ivoro då tillfpillogifna af alla menniskor, och in-

genting kunde en mennifka uträtta för dem. De pas-

sade dåför hwarandra. Då tänkte icke judarne,-att

de woro för mer än samariterne, ej heller samari-

terne att de woro bättre än judarne; ty att wara

spetälsk war en belägenhet, som utplånade all skiljaktig-

het. Detta är en skön bild af det förhållande, tvi

alltjemt få bewittna, att, når menniskan fått lära

känna sina synder, få förenar hon sig med andra syn-

dare. Skiljattigheter försvinna då, den ene sätter sig

ej upp öfwer den andre. När de alla blifwasyndare,

riktige syndare, då kommer icke i fråga någon åtskilnad,

beroende af penningar, yttre samhällsställning eller

andra utwärtes .företräden. Att wara syndare utplånar

all olikhet och skiljaktighet

Denna berättelse är för oß lärorik i dubbelt afse-