Page 48

Sex Predikningar

af Lektor P. Waldenström

- 3. Söndagen den 17 September 1876. Luk. 17:11—19

der den rubriken: hwar och en· Det första, wi här-

af hafwa att lära, är, att Jesus mottager alla synda-

re utan att göra åtskilnad mellan dem, så att de, lom

frukta att icke blifwa mottagna, icke mätte afskräckas.

Du är måhända en som lefwat i dryckenskap, smor-

dom eller annan styggelse och fruktar att för dig är

det för sent. Wi wilja säga dig, att det är icke för sent.

Herren Jesus tager emot röfware, horkarlar, fariseer,

publikaner, skriftlärde, korteligen allehanda syndare, men

Han icke allenast tager emot alla syndare utan botar

syndare, som wända ig till Honom, såsom Han här

botade de tio spetäl e. Han sade icke till deße: jag

skall försöka hivad jag kan, tag detta läkemedel, utan

Han botade dem allesammans på en gång. Han fö-

reskref inga underliga naturregler, utan Han botade «

med sitt ord. Han begärde icke betalning, utan Han

botade för ingenting. Han sade icke heller till några

af dem: Eder stall jag bota i dag, och till de andra:

Eder måste jag spara tills i morgon eller öfwermor-

gon, utan Han botade alla på en gång utan pennin-

gar och för intet och grundligt, så att de blefwo icke

blott förbättrade utan fullkomligt botade. Frän sjukhusen

utskrifwer man menniskor såsom förbättrade, Herren

Jesus lemnar ifrån sig alla såsom botade, icke såsom

förbättrade; ty Han fick uppdrag icke att förbättra

utan att bota. Se, alla botar Han genom sitt alls-

mäktiga ord utan penningar och för intet. Sådant

är wigtigt för oß att lära, emedan wi weta, huru

menniskorna af naturen äro benägna att tänka på att

få betaldt. Det är grufligt swårt att hafwa Jesus

såsom frälsare, man stall möda sig med många ger-

ningar, hafwa mycket arbete, likasom för att hjelpa

Honom, att man må komma fram och säga: jag är ej så

alldeles krank eller förlorad. Med sådana tankar umgås

den naturliga menniskan, hon arbetar dag ut och dag