Page 84

Sex Predikningar

af Lektor P. Waldenström

- 5. Lördagen den 20 Januari 1877. Ps. 71:1—14

David säger widare: UFörkasta mig icke uti min

ålderdom; öfwergif mig icke, när jag fwag warder.

Ty mina siender tala emot mig, och de som efter min

själ wakta, de rädslä tillhopa och fäga: Gad hafwer

öfwergifwit honom; jagen efter och gripen honom, ty

der är ingen hjelpare. Gud, mar-icke långt borta

ifrån mig; min Gud, skynda dig till att bjetpa mig.

Skämme sig och förgås de, forn emot min fjät äro:

warde med skam och hån öfwertäckte de, som mitt

wärsta söka!" Der ser man, huru det skall gå med

fienderna, de skola afgå med stam. Meri de tro icke

derpä. Utan de äro wissa och trygga och mena, att

de göra Gad en tjenst, när de förfölja och begabba

Hans folk. Meri den skam, med hwilken de wilja

öfwerösa Gads folk, den skammen skall wända öf-

wer dem tillbaka. ·

VJag will alltid bida och alltid föröka ditt lof’«,

tillägger widare David. Huru det än mörknar, huru

det än händer, fä will jag alltid bida efter dig; om

det ser ljust eller mörkt ut, så will jag bida efter dig;

om det ser förtwifladt ut, fä will jag bida efter dig.

Det är den rätta tron att alltid, i allt som händer,

bida efter Hersen. Huru besynnerligt det än mä se

ut, blif alltid qwar i Herken; äfwen om det ser ut

som wore det omöjligt, släpp icke Herken, utan säg

säfom Jakob, dä han kämpade med Gud, »jag·»släp-

per dig icke, med mindre du wälsignar mig». Afwen

om det skulle fynaö, som wore du öfwergifweniwrängt

sinne, släpp icke Herrm, äfwen om du icke har nä-

gon fristad, släpp icke Herken, bida efter Herken. «Ty".

säger David, "fägeln hafwer funnit ett hus, och swa-

lan sitt bo, der de sina ungar läggs-, nämligen ditt

altare, Herre Zebaotb, min konung och min Gud».

Och hwilket altare är det, tvi hafwa, der wi kunna