Page 19
Page 19
- Sidor ...
1. Och liten pilt han gick så ensam uti kvällen,
då solens sista blick och sänkte bakom fjällen.
En tår föll sakta ned på gossens bleka kind,
ty mörk blef ödslig hed, och kall var nordanvind.
2. Men pilten bad: "O du, som lofvat barnen skydda,
mig visa vägen nu hem til min faders hydda!"
Och se, ur skyar gled nu månens ljus och klar.
Snart pilten uppå hed fann vägen hem till far.