LNCrawler

106. Page 108

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 108

Konung Gustaf III:s Samtida

- 141. Carl Fredric Adelcrantz

- 142. Johan Ljung

- 143. Johan Pasch

- 144. Carl Hårleman

stycken till det nya slottets prydande. Ehuru hotad med

chikaner och förföljelser af Ständerna, hvilkas

gransknings-och anmärknings-rätt under denna tid icke inskränkte sig

endast till politiska personer och ärender, gynnades och

utmärktes han deremot så mycket mer af sine Konungar,

hvilka befordrade honom till Öfver-Intendent, Direktör

öfver Hofkapellet och Franska Spektaklet, Præses i

Målare-Akademien, Friherre och Under-Ceremoni-mästare vid

Serafimer- Orden samt — hvad som vida mer gladde honom

— begagnade honom inom området af hans konst, till flera

byggnaders utförande. Sådana äro: åtskilliga försköningar

vid Drottningholm, som likväl ofta hindrades af de knappa

tillgångarna, till hvilkas förökande Adelcrantz, som cj ville

bedröfva den gode Monarken, sjelf bidrog genom sitt

bordsilfvers pantsättande — en ädel uppoffring, som Gustaf III

längre fram erfor och belönade — theaterns byggnad vid

Ulriksdal, tillbyggnader vid Fredriksbof, Operahuset i

Stockholm och det midtemot liggande Prinsessans palats,

Nockebybro på Drottningsholmsvägen, hvarvid han hade flera

svårigheter att öfvervinna, utkastet till stenbron i

Stockholm, som likväl bortskämdes af en annan hand, hvilken

frångick hans plan o. s. v. Målare-Akademien har för sin

egentliga organisation att tacka denne värdige man, som,

trött af arbeten och mödor, afled i Stockholm den 1 Mars

1796.

142.

Johan Ljung,

en ganska aktad ornaments-bildhuggare och en utmärkt

tecknare, var, efter hvad de torftiga notiserna till hans

biografi förmäla, född omkring 1740, begagnades till prydande

af Stockholms slott och hedrades med Professors titel. Han

afled år 1819. I Boyes Målare-lexikon är hans förnamn

origtigt uppgifvet till Per.

143.

Johan Pasch

föddes i Stockholm år 1706 och omfattade sin faders konst.

Denne var en i Lybeck född, skicklig målare. För att

förkofra sig i sitt yrke, hvartill han ej ansåg fadrens

undervisning ensam tillräcklig, företog han år 1732 en resa till

Holland och Frankrike, vid återkomsten hvarifrån han af

Öfver-Intendenten Friherre Hårleman antogs att efterträda

de, för Stockholms slotts dekorerande, införskrifne

Fransyske målare, hvilka man nu tyckte sig kunna umbära, när

deras plats kunde af den inhemska talangen fyllas, helst

som deras arfvode föll sig ganska dyrt för den illa försedda

statskassan. Här har han efterlemnat ganska många bevis

på sin smak och skicklighet, i synnerhet i slottskapellets

tak, hvarförutan man har af honom en mängd dekorationer,

både på Stockholms slott, Drottningholms och Ulriksdals,

äfvensom i enskildta hus i hufvudstaden och på

landet. Han var lika lycklig figur- och landskaps målare.

I sällskap med Hof-Intendenten Rehn företog han på äldre

dagar en ny resa till Italien och besåg derunder nästan

alla de förnämsta Konstsamlingar i Europa. Såsom ett

bevis på Regeringens belåtenhet, erhöll han titel af Hofintendent.

Han afled år 1769.

144.

Carl Hårleman

föddes den 27 Augusti år 1700 i Stockholm. Hans fader

var Hof-Intendent för alla Kongl. trädgårdar och en i sitt

slag ansedd man. Till följe af fadrens förtjenster, ej mindre

än sin egen skicklighet och sina betydande relationer

blef hans lycka icke trög. Under en utländsk resa som

han företagit för sin artistiska utbildning, blef han vid 27

års ålder från Venedig, der han då vistades, af Nikodemus

Tessin hemkallad, för att under hans ledning hafva tillsyn

öfver fullbordandet af Stockholms slott. Detta värf utförde

han också med heder och beröm, hvarförutan han gifvit

ritning till en mängd nya eller tillbyggda kyrkor och hus

såsom Calmar domkyrka, Linnés botaniska trädgård i Upsala,

tornen till sistnämnda stads och Linköpings domkyrkor,

Stockholms Observatorium, Carolinska grafkoret vid

Riddarholmskyrkan o. s. v. Han erhöll flera bevis på öfverhetens

ynnest, blef Friherre, Öfver-Intendent, Ceremoninimästare

vid alla Kongl. Ordnar och var till om med vid

1746 års riksdag uppförd på förslag till Riksråds-embetet

men hvilket han säges hafva undanbedt sig. Han afled i

Stockholm den 9 Februari 1753, ännu i sina bästa år, och

ehuru god hälsa och friska kroppskrafter syntes lofva honom

en längre lifstid. Ett retligt och ömtåligt sinne lärer

dock ha varit egentliga orsaken till hans förtidiga död, som

säges ha varit en följd af några stickord, hvilka Drottning

Lovisa Ulrika lät undfalla sig i anledning af ett par dekorationers

ofulländade skick, som ej blifvit färdiga på bestämd

tid, kanske ännu mer för att dermed bestraffa honom

för sin politiska föränderlighet och opålitlighet. — Man anser

i allmänhet Hårleman för Sveriges störste Arkitekt näst

Nikodemus Tessin, och måhända har man rätt deri, om

man blott gör afseende på precisionen och fulländningen

af hans ritningar samt de rigtiga beräkningar som lågo till