LNCrawler

110. Page 112

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 112

Konung Gustaf III:s Samtida

- 147. Pehr Tham

- 148. Pehr Hörberg

- 149. Peter Filenius

- 150. Johan Adam Tingstadius

Peiir Tu am

löddes den 21 December 1737 i Westergöthland, der lians

fader ägde betydliga gods, med bvilkas vård och skötsel

sonen tillbragte större delen af sin lefuad. Han var en af

desse lycklige, som, född med böjelse och anlag för både

konster och vetenskaper, icke af behofvet nödgas att idka

dem som brödstudier, utan få ägna dem en fri och

otvungen hyllning och plocka deras blommor utau att såras af

deras törnen. Det är väl sant, att både konsten och

vetenskapen icke sällan hafva något skäl att knota öfver

denna lyckans ynnest, som beröfvar dem månget alster af

deras talang, hvilket lliten eljest skulle hafva framburit åt

nödvändigheten; meu afundoms ej de få dödlige som det

är förunnadt all få lefva för sig sjelfva, för sin egen glädje,

för sin egen tillfredsställelse! Deras aulal är i alla fall sa

ringa, att de icke beröfva efterverlden mycket, tilläggom:

äfvensom det är obevisadt, att de verkeligen under andra

förhållanden skulle producerat hvarken myckel eller

utomordentligt. Tham lefde emedlertid för ingen del såsom en

egoist ensamt och ensidigt för sig sjelf. Han var en sann

konst- och vetenskaps-vän, d. v. s. han samlade deras

alster, icke för att allena njuta deraf, utan för att äfven låla

andra njuta med sig, uppmuntrade deras idkare,

understödde unga, uppväxande talanger och gagnade det

allmänna genom den upplysta vård han ägnade sina egendomar,

i bvilkas skötsel han i många stycken var en cftersyn för

provinsen. Titeln af Ofver-Intendent och Ndrdstjernan voro

prof på Regeringens aktning för hans fortjenster i dessa

hänseenden. Han afled den 5 Augusti 1S20.

14S.

Peiir Hörberg.

Denne af naturen med så mycken ömhet och af

lyckan så stjufmoderligt behandlade inans lefuadstafla är så

ofta tecknad, att vi här kunna inskränka oss till att

åter-gifva de förnämsta dragen deraf. Han föddes den 31

Januari 174G i ^ irestads socken i Kronobergs län på’ ett

soldattorp, hvars innehafvare hans fader var. Kämpande

med en ytterlig fattigdom, som, ehuru i något lindrigare

form, likväl förföljde honom nästan genom hela lifvet, hvil—

ket slöls deu 24 Januari IS 19, kunde han först vid 16

års ålder komma i Målarelära i A\exiö och vid 20 år bli

gesäll i Götheborg, gifte sig tre år senare, utan att

vid sin bosättning äga eu kokgryta eller en vedyxa, kom

först 38 år gammal till Stockholm, der han tillbragte ett

par månader, understödd af Pilo och Sergel, men icke

omfattad med all deu ynnest och ’ välvilja, som man skulle

väntat under konsternas Augustiska tidehvarf i Sverige.

Ar 1797 blef han likväl ledamot af Målare-Akademien och

erhöll titeln: Ilofniålare, samt år 1S12 en pension af 100

Rdr Bco. Hans narnu är emedlertid odödligt inom

fäderneslandet såsom det största af alla dess egentliga

natursnil-len, och bland den nästan oräkneliga mängden af hans

arbeten stiga altaretaflorna ensamna till 87. Under mera

gynnande förhållanden har hau troligen som målare blifvit

hvad Sergel är som bildhuggare, llvarföre han icke blef

det, är eu gåta, hvars lösning Försynen har sig förbehållen.

149.

Peter Fiienius

föddes år 1704 i Skåne och Rödinge Socken, hvarest lians

fader var Kyrkoherde. Hau ärnade egenteligen icke gå den

theologiska vägen, utan ägnade sig åt Filologieu och blef

Orientalisk Professor i Abo. Det synes, som om utsigten

att erhålla ett prebende, hvilket kuude förknippas med det

Akademiska embelet, egenteligen förmått honom, liksoiu

många andra, att låta prestviga sig, hvilket först skedde år

1740, då han året derpå erhöll Nådendals pastorat. Detta

hade han likväl knappt tillträdt, förrän han nödgades fly

undan för Ryssarne, hvilka då, under det olyckliga och

förderfliga kriget, öfversväinmade hela Finland. Som

ersättning för hvad han förlorat, utnämndes hau till Grekisk

Professor i Lund och tvänne år senare till Domprost >

Linköpings stift, hvars biskop hau sedan blef, och i hvil’

ken värdighet hau afled år 1780. Han är ej känd genoi»

några skrifter, inen väl genom sitt ifraude för religionen*

och sabbatens helgd, hvilket gick så långt, alt han på 17Gi>

års riksdag förnyade ett memorial af Erkebiskop Benzelius,

nio år förut ingifvet till Ständerna, hvari Rikets Råd

påmindes om att bevista gudsljensteu, något, som de väl lol’

vat, men som mycket försummades.

150.

Joiian Adam Tingstadius

föddes är 1748 i Lunda prestgård i Södermanland af

fader, som, sjelf en utmärkt orientalist, gaf denne sin äld’

ste son i ari, ej blott sin undervisning i sitt

älsklingsstudium, utan äfven, och i ännu högre grad, sin böjelse def’

för. Man kan säga, alt Tingstadius var född till forskare

i de Österländska språken, med lika bestämda anlag der’