LNCrawler

112. Page 114

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 114

Konung Gustaf III:s Samtida

- 153. Jakob Serenius

- 154. Magnus Lehnberg

- 155. Lars Benzelstjerna

— so —

Pastor i dess församling, der lian likväl icke, som en blott

25-årig man och nyss prestvigd, "annu kunde blifva

Kyrkoherde. I dess ställe utnämndes han till Pastor vid

Svenska församlingen i London. Denna hade ingen annan

kyrka än ett hyrdt Presbyterianskt kapell, en omständighet,

som Serenius ansäg Svenska iolket ovärdig. Hau beslöt

derför att skaffa henne en egeu kyrka. Reste för sädant

ändamål hem till Sverige och, för att gifva kredit Tit sitt

förslag, utgaf han en afhaudling i Ekonomien, på hvilken

uppmärksamheten dii var i hög grad riktad. Denna

af-handling kallades: Engclsl;c Åkermannen och Fåraherden

och gaf sin författare mycket anseende. Detta begagnade

hau ej till egen vinning, utau till sin församlings,

utverkade tillåtelsen att kringsända en stambok, bar den omkring

till alla förmögna och betydande personer, ej blott i

Stockholm, utan äfven i Kiel, Lybeck, Hamburg, Amsterdam

och Haa", och kunde sålunda aterväudu till London med

O’

en summa, tillräcklig för ändamålet. Hau företog genast

arbetet och hade den glädjen att år 172S tu inviga sin

nva kyrka. Hans bekantskap med Engelske Biskopen

Gib-son gaf honom anledning alt författa åtskilliga skrifter och

deribland ett Engelskt och Svenskt Lexikon. Ar 1735

ut-nämdes han till Kyrkoherde i Nyköping, der han ådagalade

samma drift, och dess första omsorg blef att förskaffa

församlingen hvad den saknade: ett fattighus, äfvensom han

log mycken om«oig om stadens trivialskola. Ar 17C3 blef

han Biskop i Strcngnäs och fick korrt derefter förslag till

Krkebiskop, men var blygsam 110g att undanbedja sig

denna värdighet. Han gagnade emedlertid betydligt på deu

plats han innehade, förskaffade ioke blott Lektorerne vid

Gymnasium förbättrade löner, utan inrättade äfven

derstädes en medicinsk och natural-historisk lektion, reparerade

kyrkan och biskopshuset samt blef egentliga anledningen

till Bibelkommissionens stiftelse, hvarvid kostnaderna, enligt

hans förslag, skulle bestridas af kyrkornas behållna

tillgångar. Han har äfven författat flera statistiska skrifter, lian

afled den 4 September 177G.

154.

Macnus Leiineerg.

Denne utmärkte prosaist, om hvilken man, icke utan

skäl, sade, att med honom löddes Svenska vältaligheten

fullvuxen, var född i Kalmar Lan och Stora Wi den 22

Maj 1758. Hans fader var Hofrätts-Kommissarie. Efter

genomgångna studier, kom han år 1785 till Stockholm, der

han började sin bana med den anspråkslösa befattningen af

Komministers-Adjunkt vid Storkyrkan, en plats, der hau

likväl icke länge skulle qvarstanna. Hans Äreminne öfi’e(

Birger Jarl, som Svenska Akademien belönade med sitt

stora pris, under andra året af sin tillvaro, väckte allmän

beundran, en enhällig förtjusning, och då dess författare

följande året i det likaledes belönta Äreminnet öfver Gyl’

lenhjelm, om möjligt, öfverträflade det förra, hade hans lit’

terära anseende vunnit siu höjd, och det var för att

beteckna det nian på honom använde deu ofvanniimnda

frasen-Hans verldsliga lycka blef den omedelbara följden af hau*

vittra utmärkelse. Han utnämndes genast till Konungen-’

Bof-Predikant, följande året till Kyrkoherde i KungsholmC11

i Stockholm, hvarvid Sånga och Skå tillädes honom såsoi"

prebendc, och Svenska Akademien skyndade att upptag’

honom bland sine ledamöter efter Grefve Hermansson. Ef’

ter Gustaf lll:s död utnämnde Erikedrottningen honom til*

sin Ofver-Hof-Predikant år 1792, och åtta år senare erhöl>

han samma förtroende af dess sou, Kouuugen, saint flytta’

des till Kyrkoherdebeställningen i Jakobs och Johannis föf

samlingar. Ar 1S05 blef han Biskop i Linköping och af’

led der den 9 December ISOS, endast 50 år gamm#’*

Lehnbcrg var sin tids störste vältalare och ypperste pred1’

kant. Man har i senare tider sökt fördunkla hans nan1’1

genom tillvitelser för Akademisk (lärd, tillskrufvade fraser’

sökta prydnader, svulst, brist på sannt Kristligt sinne o. s.

Något litet af dessa tillvitelser är sannt, det mesta öfvC’

drifvet. Hvad som hos Lehnberg var fel, tillhörde

formen för hans litterära arbeten, dessa äreminnen, so"’

man med skäl fördömt, dels tidens smak, som älskade kn’(-’

dor och blomster; men om man fråndrager dessa bristC’

som äro tidens, återstår likväl nog myckel, som är Lehn’

bergs, skönt, innerligt, högtidligt, rörande och intagan«*,!

hvilket i alla tider skall bibehålla sitt värde, och man skulM

finna sig ganska belåten om de, som så bittert tadlat Leln1’

berg, ägt ens fjerdedelen af hans anda och tankeförmpo1

eller af hans makt öfver uttrycket.

t.

155.

Lars Benzelstjerna.

föddes den 13 April 1719 i Norrbärkes församling i Fa^11

Län. Hans fader var titulerade Landshöfdingen och Bei’é"’

Rådet Benzelstjerna. E11 sorgfällig uppfostran och goda a"

lag satte honom i stånd att sa raskt fullfölja sina studi1’1

att han vid 19 års ålder log Magistergraden, blef Proies5^

i Grekiska språken vid Upsala Akademi och år 1759

skop i Westerås, ett embete, som han oafbrutel förval1*’1

i den sällsynt långvariga följden af 40 år, till sin död ^

IS Februari 1800. Han var en af Gustaf IV Adolfs fad^’11