LNCrawler

121. Page 123

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 123

Konung Gustaf III:s Samtida

- 166. Erik Tolstadius

- 167. Fredrik Ludvig af Klintberg

- 168. Johan Gustaf Lagerbjelke

- 169. Johan Nordenankar

predikningar, hvilka sällan voro skriina. Ordet strömmade

från hjertat till läpparna, men hans åhörares minne behöll

det och några af dem antecknade ett och annat af hans

tal, som de sedermera utgåfvo på trycket, men hvari ej

blott föredragets värma och innerlighet saknas, utan äfveu

det gedigna, rena och trallande i uttrycket.

1G7.

Fredrik Ludvig af Klintebebg,

Ofverste-Löjtnant vid Flottornas Konstruktions-Korps,

föddes den 2 1 April 1760 i Herslöfs prestgård i Skåne, der

^lans fader var Kyrkoherde. Han ingick, 17 år gannnal,

som elev vid Orlogsflottaus Skeppsvarf i Carlskrona. Det

år 1788 utbrustna kriget med Ryssland och de deraf

föranledda rustuingar gåfvo honom rikliga tillfällen, att

utvig-ga och använda sina insigter. Ar 1794 åtföljde han en

nybyggd kulterbrigg på dess expedition till Tunis i afsigt

att undersöka dess profsegling, för att derefter bedömma den

nya konstruktionens duglighet. Turkiska regeringen hade

länge af den Svenska begärt Officerare och byggmästare att

förestå byggnaden af dess örlogsfartyg. Politiska skäl hade

tid fördröjt denna begärans uppfyllande, men då nu de

■nötande hindren ansågos undanröjda, beslöts dess

fullgörande, och Klinteberg, som under tiden avancerat till

Kapten vid Konstruktions-Korpsen och genom ilera arbeten,

särdeles genom ett under Chapmans inseende anstiildt rön:

O.m kroppars motslåndivallnel, gjort sig fördelaktigt känd,

fick befallning att ifrun Tunis, der han qvarstannat, afresa

t>ll Konstantiuopel sasoin Chef för de ditsände

Konstruktions-Officerarn a. Han förblef i sex år i Turkiet och

utförde, dels på Rhodus, dels i sjelfva hufvudstaden,

bygg-naden af flera större och mindre krigsskepp, deribland en

tredäckare om 110 kanoner, och anlade i Konstantinopel

en docka, som väckte allmän beundran. De många

trakasserier °ch obehag, för hvilka Turkarnes okunnighet och

suålhet samt främmande intriger blottställde honom och 1

bans kamrater, tröttade slutligen lians tålamod, så att han

»ndtligeu år 1S01 tog afsked ur Ottomanniska tjensten och

"ter vän de till fäderneslandet, dit han anlände i December

’Hånad nämnda år. Han hade blott några få månader

va-hemma, då han fick befallning att afresa till Franska

Örlogshamnarnn, att hese deras inrättningar, hvilket med

beredvillighet tilläts honom. År 1804 uppdrogs honom

Chefsskapet för Konstruktions-Depai teinentet, hvilket han i

s)u år förestod och verkställde derunder de flerfalldiga

arbeten, som der föreföllo. Hans nit och förtjenster belöna-

des efter hand med Svärds-Orden, Ofverstlöjtnants-graden

och Adelskap. Han afled den 10 December 1812.

168.

Jo ii an Gustaf Lagerbjelke

föddes den 22 Mars 1745 i Carlskrona, der hans fader, då

varande Öfversten, sedermera Amiralen och Riks-Rådet,

Friherre Lagerbjelke, bodde. På mödernet härstammade

Johan Gustaf fran en, i Svenska Flottans historia ärofullt

känd, sjöman, Amiralen Psilander, ryktbar genom sin

hjelte-bragd, da hau den 27 Juli 1/04 med ett 50-kanonskepp i

fyra limmar försvarade sig mot en Engelsk eskader af nio

skepp, bestyckade med 454 kanoner, hvars Chef gjorde

honom den otillbörliga uppmaningen alt gifva Engelska

skeppen, en för Svenska flaggan vanärande, salut. Ehuru

Psi-landers måg och ättlingar valde hans yrke, yppade sig

likväl för dem intet tillfälle lill enahanda hjeltebragder, i

synnerhet icke för denna biografis föremål, hvars alla

tjenste-befattningar inskränkte sig lill fredliga värf. Helt ung

ingick Johan Gustaf i flottans tjenst, besökte, såsom Officer,

afiägsna länder, äfven China, och avancerade, en följd af

både siua relationer och sin obestridliga skicklighet, så att

han år 1786 var Ofverste. Han användes likväl icke,

under det kort derefter utbrustna kriget i aktiv Ijenstgöring,

utan förvaltade chefs-embetet vid Slockholms eskader och

den verksamhet och det ordningssinne, han derunder

ada-galade, belönades, efter krigets slut, med det verkliga

chefs-skapet. Flera civila befattningar uppdrogos honom efter

hand, så att han slutligen blef Chef för Förvaltningen af

Sjö-Areuderna, hvilket embete han förestod ifrån 1S03 till

1811, då hau utbytte det mot Presidents-platsen i

Kam-mar-Rätten. Efter revolutionen år 1809 hade han, iutill

det nuvarande statsskickets antagande, vaiit ledamot af deu

provisoriska konseljen. Hans administrations-skicklighet

belönades med Grefve-värdighet, Ofver-Amiraltitel och

Kom-meudörskapet med Stora Korset af Svärds-Orden. Han

afled den 16 October 1S12. Han var den egentlige

stiftaren af Örlogs manna-samfundet, sedermera förenadt med

nuvarande Krigs-Vetenskaps-Akademi och var ledamot af

Vetenskaps-Akademien.

169.

Jo ii ak Nordenankar.

Kyrkoherden Corvins son, Johan, föddes den 22 Okt.

1722. Emot hvad som eljest är vanligt inom Presterliga