LNCrawler

127. Page 129

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 129

Konung Gustaf III:s Samtida

- 175. Johan af Puke

- 176. Carl Wilhelm Schéele

- 177. Axel Gabriel Silfverstolpe

gen belönade hans bragd med Svärds-Ordens stora Kors,

en’ utmärkelse, som vann ett siirskildt värde deraf, att

Puke, då h.in härtill utnämndes, var den dagen den ende

med någon dekoration hedrade. Efter freden var han i

ständig administrativ verksamhet, blef Befälhaivande Amiral

i Carlskrona och då år 1809 expeditionen till Ratan

förbereddes, uppdrogs utförandet åt Puke. Att framgången

ej svarade mot hvad man med något skäl väntat, far ej

tillskrifvas Puke, hvars åtgärder allmänt berömmas sasom

lika väl beräknade som verkställda. Hen kallades till

ledamot af Konungens Stats-Råd, blef General-Amiral,

upphöjdes i Grefligt stånd, pryddes med Serafimer-Oi den och

afled i Carlskrona den 21 April 1815.

176.

Carl Wilhelm Schéele

föddes den 9 December 1742 i Stralsund, der fadren var

Köpman. Det hände med Carl Wilhelm, som med mången

annan utmärkt man, alt gossen icke genast bebådade hvad

mannen skulle blifva. Hans tysta och stilla lynne togs för

tröghet och bristande själsanlag, och då han yttrade lust

att blifva Apothekare, hvilket yrke en hans äldre broder

redan omfatlat, sågo hans anhöriga deri endast begäret

efter utkomst, kanske någon härmningslust, men ingen anade

att han skulle blifva den måhända ulmärktasle af alla

denna konsts adepter. Då den ofvannämnde brödren

oförmo-dadt helt ung aflidit, fick Carl Wilhelm kallelse att blifva

hans efterträdare och afreste till Götheborg. Här roade sig

den 14-årige gossen med miingfalldiga rön, använde sin

lediga tid dertill och sina tillgångar att köpa sig nödiga

böcker, icke afskräckt af ett försök med phyrofor som var

nära att skaka hela huset. Från Götheborg flyttade han

till Malmö och derifrån till Upsala, hvarest han, såsom vi

förul nämnt, blef bekaut med flere af våre utmärktaste

Kemister och vetenskapsmän: Bäck, Galin, Scbultzenheim,

Be rgius in. fl. och i deras sällskap sysselsatte sig med

mångfaldiga kemiska rön. Kallad alt förestå Köpings Apotliek

efier förre ägarens död, började det egenlliga faltet för

hans verksamhet och vägen till hans stora rykte. Ett litet,

afstängdt rum i ett uthus på Köpings gästgifvaregard, som

•>an nyttjade till laboratorium, var det ställe, hvarifrån en

mängd undersökningar och upptäckter utgingo, som

öfver-■askade den lärda verlden och buro Schéeles namn kring

kuropa. Ett missöde holade honom, men hvilket tillika

blef hans största triumf. Andra personer, med mera

penningar, men mindre skicklighet, ville ingå köp om

apothe-ket. Schc/ele beklagade sig häröfver hos någre af sine

vänner, och knapt blef detta bekant, förrän anbud af alla

slag strömmade till honom. Gahn och Bergman tillbjödo

honom sitt hus och sitt bord, Liuné, Wargentin, bröderne

Bergius och Alströmmer m. fl. bjödo honom Alingsås

Apo-thek; man ville förskafia honom en plats i Stockholm,

anbud gjordes honom från Preussen och England o. s. v.;

men Schéele önskade, dels af tycke för lugnet, dels kanske

till följd af någon hjertals ömmare böjelse, att qvarstanna

i Köping. Stadens och ortens innevånare, som erforo

hvilken förlust hotade dem, skyndade också att afböja den,

och utverkade at Schéele privilegium på ett enskildt

apo-thek. Härigenom blef del honom lätt att uppgöra handeln

om det redan existerande, och då han år 1777 reste upp

till Stockholm att taga Apothekare-examen, var denna

mindre ett vanligt kunskapsprof, än en slags vetenskaplig

högtid Som ett bevis på sin aktning, efterskänkte Collegium

Meuicum alla vid sådana tillfällen vanliga afgifter och Schéele

erhöll ett årligt understöd af 100 Rdr till experimenters

anställande. Hans nyttiga och verksamma lefnad afbröts

alltför tidigt genom den förtjente vetenskapsmannens död d.

21 Maj 1786, troligen till följd af trägna sysselsättningar

och den farliga inflytelse de kemiska arbetena icke sällan

hafva på deras hälsa, som dermed befatta sig. Schéele

ansågs allmänt för en af tidehvarfvets störste Kemister. Flere

utlänningar, lärde sig Svenskan för att kunna läsa hans

af-liandlingar och jemte en plats i vår Yetenskaps-Akademie,

valdes han till ledamot af eu mängd utländska lärda

samfund, hvaraf någras kallelse först inträffade efter hans död.

177.

Axel Gabriel Silfvekstolpe

föddes i Stockholm den 10 Augusti 5 762. Hans fader,

som var Banko-Kommissarie, sparade ingen omsorg för sina

barns uppfostran, och den blef så fulländad, som man af

föräldrarnas omsorg och barnens anlag hade rätt att vänta.

Axel Gabriel, deu äldste af dem, inträdde tidigt på

tjenste-mannabunan och i Konungens Kansli, der han likväl icke

vann några särdeles befordringar, något, som lände honom

tiil heder, hvilket icke alllid kan sägas om dem, som

vunnit sådana. Större var lians framgång pa vitterhetens bana,

der han först gjort sig känd genom ett Äreminne öfver

Birger Jarl, som, inleinnadt till Svenska Akademien, väl

endast belöutes med dess andra pris, men hvilket kan

anses som en betydande utmärkelse, da man tillägger, att

Lelin-berg täflade öfver samma ämne och vann det stora priset.

Andra rummet efter honom är dock altid värdt att

efter-sträfva. De högsta helöningarna tillföllo honom sedermera