LNCrawler

128. Page 130

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 130

Konung Gustaf III:s Samtida

- 177. Axel Gabriel Silfverstolpe

- 178. Johan Carl Wilcke

- 179. Olof Kexél

Mfle inom vältaligheten och inom skaldekonsten: för ett

Äreminne öfvir Sten Sture den Yngre och ett Skaldebrcf

till dem, som sölia ett odödligt namn. Akademien invalde

honom sedermera ar 1795 till sin ledamot elter Grefve Fersen,

och hans inträdestal, som efter stadgarna var en

minnesteckning öfver företrädaren, blef märkvärdigt genom den

politiska förföljelse, som derföre trallade både honom och

Akademien. Reuterholiu, då för tiden allrådande, hade,

ledd af en hos honom särskilt, liksom i allmänhet hos högt

uppsatta persouer vanlig, iafäuga, sjelf önskat sig

Silfver-stolpes plats, och förtröt alt lians allsmäkliga vilja rönte

något motstånd. Hans förtrytelse ökades ännu jner

derige-noin, att den lycklige rivalen vågade uttala sig i loford

öfver den af honom hatade Fersen, och gaf sig luft i en

befallning, som tills vidare inställde Svenska Akademiens

funktioner. Anledningen togs af det beröm talaren ägnat Grefve

Forsens förhållande vid 17S9 års riksdag, då han ställt sig

i opposition mot den aflidne Konungen, för hvars minne

delta beröm ansågs förolämpande. Gustafs son, som

snarare skulle känut sig kränkt af den löruärmelse, hans faders

namn påstods haiva lidit, blef likväl den, som. efter sitt

anträde till regeringen, skyndade att återställa Akademien i

dess förra skick. Riddarhus-Direklionen gaf äfven

Silfver-stolpe en ärofull upprättelse, då hon valde honom till sin

Sekreterare, i hvilken befattning han bekräftades af

Ständerna vid 1800 års Riksdag, och hvilken tjenst han

innehade till sin död. Den var hans enda embete, ty den titel

af Handsekreterare hos Gustaf lll:s moder och af

Kammarherre hos hans enka, han erhöll, voro icke åtföljda af några

andra förmåner. Det oskrymtade frihetsnit han under hela

sin lefnad ådagalade, var ej heller någon rekommendation

till liofgunst och statsembeten, dem han äfven var nog

mycket verklig filosof att ej sakna. Eu ersättning derföre var

för houoin vitterheten och studierna. Ilans poesi var mera

förståndets än fantasiens, men hjertuts värma uttryckte sig

deri och sade hvad det kände: förakt för all slags ilärd,

fördomar, dårskaper och laster, innerlig kärlek för allt

sannt, stort, ädelt och skönt, och oaktudt de förebråelser

man med mer eller mindre skäl gjort hans poemer, att vara

formade efter Fransyskt mönster och att röja någon torrhet

i språket ätvensom någon inskränkthet i uppfattningen, skola

de likväl altid, genom de ofvanuäninda egenskaperna, äga

sitt värde. De grundsatser, som ledde hela hans lif, ledde

äfven hans författare-verksamhet, och bland hans prosviska

skrifter läser man således med nöje i synnerhi l tvänne

af-handlingar: Om Vitterhetens inflytelse på förståndsodlingen

och sederna, iuförd i Svenska Akademiens handlingar och

Om föremålet för menniskans moraliska uppfostran, ett

tal vid presidii nedläggande i Yetenskaps-Akademieu, som

kallat honom till sin Ledamot. Vid 1S09 års riksdag

invaldes han i Konstitutions-Utskottet, der han hade en

väseudt-lig del i Grundlagarnas utarbetande. Han afled i sina

bästa år den 5 September 1S1G. Nordstjerne-Ordeu,

hvarmed han pryddes år 1S10, var ett bevis att regeringen

aktade bans förtjeuster, ehuru hon icke auvände dem.

178.

Jo II AN’ Cakl WaCKE

föddes den 6 September 1732 i Wismar, der fadren var

Diaconus, men flyttades år 1739 till Tyska Kyrkan i

Stockholm, der han blef Andre Pastor. Sonen, redan Svensk

såsom född i en under Sveriges öfverherrskap lydaude stad,

blef det nu äfven genom sin uppfostran. Vid Upsala

Universitet, der han fullföljde sina studier, rigtades hans håg

genom afbörandet af Kliugensljernas och Strömers

föreläsningar, hufvudsakli^en på mathematik och fysik, särdeles

den senare, och afgjorde hans framtida bestämmelse. Av

1751 företog han en utländsk resa, hvarpå han tillbragte

sex år, och tog i Rostock den filosofiska graden, der hans

disputation om den motsatta elektriciteten tillvann honom

den lärda verldens uppmärksamhet, lian hade tillbud att

gå i Rysk tjeust, men ville ej öfvergifva fäderneslandet,

utan föredrog den lönlösa docenturen i fysiken vid Upsnla

lärosäte. Vetenskaps-Akademien valde honom korrt

derel-ter till Thamisk lärare och sin ledamot samt efter

War-gentins död till sin Sekreterare. Nordstjernan, som

tilldeltes honom ur 1795, kunde på denna tid, då man icke

slösade med dylika utmärkelser, anses som en stor

lieders-bevisning, hvarjemte han kallades till ledamot i flera

iu-och utländska lärda samfund. Han afled d. 18 April

1796-Han hade, såsom vi ofvan nämnt, företrädesvis valt fysiken

till sitt hufvudstudium, och denna vetenskap står hos

houoin i förbindelse för flera väsentliga upptäckter rörande

elektriciteten och magnetnålen samt framför allt det vigtig»

rönet: Om Värmens bindande vid snöns smältning, hvilket

förklarat flera dittills outredda fysiska och kemiska fenomener-

179.

Olof Kr.xiil

föddes den 2S November 174S på Oland, der fadren var

Kyrkoherde. Efter att ha genomgått de vanliga studierna,

kom han år 17GS till Stockholm, der han inskrefs so»>

Auskultant i Kammar-Kollegium, men hvarest lian ej lärei

hunnit till någon verklig tjenst, och hvartill haus lynne fur