LNCrawler

130. Page 132

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 132

Konung Gustaf III:s Samtida

- 180. Daniel Solander

- 181. Samuel Gustaf Hermelin

- 182. Christoffer Bogislaus Zibet

deu förre var eu af dem, som iukallat honom till England,

att författa deras arbeteu om Korallinerna och oiu Fossilia

Hautoniensia, blef Assistent vid Brittiska Museum, med en

särskildt pension af 100 Puud Sterl. , invaldes i Engelska

Vetenskaps-Societeten och fick år 176S af dess President,

Bauks, sjelf härstammande från en svensk ätl, det lika

hedrande som förmånliga anbudet, att, mot en lifstids-pension af

400 Pund, vara honom följaktig på den vetenskapliga resa

lian ärnade företaga kring jorden. Del är denna ryktbara

resa som i synnerhet bidragit att föreviga Solanders minue.

Hau förblef sedermera besländigt fästad vid Banks och hans

äderneslaud till dess döden alltför tidigt bortryckte honom

deu 12 Mars 1782, i en ålder af endast 47 år. Elan

ansågs allmänt för eu af sin tids förnämste naturforskare.

Eu ört och en insekt äro uppkallade efter honom.

Svenska Vetenskaps-Akademien och flera lärda samfund kallade

honom till siu ledamot.

181.

Samuel Gustaf Hermelin

född den 4 April 1744. Son af Riks-Rådet Friherre

Hermelin och arfvinge af betydlig förmögenhet samt understödd

af lyckliga naturanlag, skulle han troligen sett vägen sig

öppen till statens högsta äreställen, i fall han eftersträfvat

dem. Hans redbara sinne var likväl mera riktadt på att

gagna an att lysa och uamnet: palriol var den enda

hederstitel han önskade sig. Sällan har också någon i så hög

grad som han, gjort sig deraf förtjent. Han ingick tidigt

i Bergs-Kollegium, der han vida senare än man, till följe

af hans betydande relationer, skulle förmodat, avancerade

till Bergs-Råd, hvilken syssla han innehade i 34 år eller

från år 1781 till år 1815. Deu och Nordstjernau, som

tilldeltes honom år 1810, voro de enda utmärkelser, lian

erhöll af styrelsen, ett karakteristiskt drag i denna

styrelses, och man kan väl tillägga: i nästan alla styrelsers

historia. För siu ära behöfde han likväl icke dessa

distinktioner, på bvilkas betydelselöshet hans hela lefnad var ett

märkbart bevis. Denna lefnad var helt och hållet ägnad

ät fäderneslandet. Efter en, till någon del på allmän

bekostnad, år 17S2 företagen resa till Norra Amerika,

hvilken han sedan fortsatte genom flera Europas länder,

be-gaguadc han sina der under samlade kunskaper och

erfarenheter till det allmännas gagn. Hvem känner icke det

Hermelinska kartverket, det utom all jemförelse största och

fullständigaste öfver Sverige och hvilket kan täfla med de

aldrabiisla arbeten i delta slag något land äger att uppvisa?

Det var han, som härtill uppoffrade, ej blott egen tid och

möda, utan äfven betydande summor. Ingenstädes torde

någon enskild man ha utfört ett dylikt verk. Det vore

ensamt nog att förvara hans namn i det tacksamma

fäderneslandets minne, och likväl var det blott ett af bladen i hans

medborgare-krona. Flere män af skicklighet och

kunskaper utsändes på hans bekostnad till vetenskapliga resor

inom och utom Sverige. Ät det mindre af naturen

vanlottade, än af det allmänna vanvårdade, Norrbotten ägnade

han en särdeles uppmärksamhet och denua provins står

hos honom i den största förbindelse. Han företog här

vidsträckta anläggningar af liera bruk, af icke mindre än

130 nybyggen, af milslånga vägar, och om odlingen här

gjort några märkbara framsteg, om deuna trakt blifvit

eröf-rad ur vildhetstillståndet, är det Hermelin hon derföre har

att tacka. Denna vinst för det allmänna köptes likväl

endast med förlust för honom sjelf. Hau hade mera tagit

del vackra ändamålet, än siua tillgångar i beräkning och

dessa uttömdes ej så mycket genom felslagna kalkyler, som

icke mer genom tillstötande olyckor, hvaraf följden blef

lians ekonomiska obeslånd. Aldrig har något sådant haft

mera hedrande orsaker, och aldrig har det mindre medfört

någon missaktning för den det träffade. Lyckligtvis

återstod honom ett Fidei-kommiss, som räddade honom undan

nöden, hvilken för öfiigt Rikets Ständer skyndade att

af-böja genom en pension, som de auslogo åt honom. Redan

vid 1800 års riksdag hade hans Stånd, såsom en gärd al

siu aktniug, öfver honom låtit prägla en minnespenning’

Vän af fäderneslandet, var Hermelin äfven en vän af

friheten; redan vid 1769 års riksdag uppträdde han, ännu blott

eu 25-årig man, med en värdighet, ett alvar och eu

sans, som hans både offentliga och enskildta lif sedermera

aldrig föruekade. Ilan var ej partiman, hau ifrade niot

missbruk, oklokhet, öfverdrift och elak vilja, hvar de

träffades, och för det rätta, nyttiga och tidsenliga, hvar hau fauu

det. Han slutade deu 4 Mars 1S20 sitt verksamma och

ärofulla lif.

182.

ClIRISTOrrEIt Bocislaus Zibet

föddes den 25 December 1740 i Qvidinge, der hans fader

var Prost och Kyrkoherde, ingick i Kansliet och blef siisoi11

Kronprinsens Handsekreterare, hvilken plats han erhöll 1,1

1762, tidigt fästad vid lians person och fattade för lionofl1

cn högaktning och tillgifvenhet, som följde honom lifstide11

igenom. Gustafs kärlek till vitterheten förmådde Zih«1’

lik månge andre den tideus inän, att deråt ägna några lfi’

diga stunder, ehuru han för dess yrken icke hade n»gr“

utmärkande uatursgåfvor. Också har hau icke der in01"