LNCrawler

131. Page 133

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 133

Konung Gustaf III:s Samtida

- 182. Christoffer Bogislaus Zibet

- 183. Anders Sparrman

- 184. Shering Rosenhane

gjort myckel, ty det enda man om honom känner, är etl

skämtqväde kallad t : Kurriadcn, en prolog och eu

öfver-sättniug af operan Aline. Dessa ia och syaga produkter

voro väl icke tillräckliga, att förskaila honom elt rum i

Svenska Akademien; men som denna äfven, enligt sina

stadgar, horde cmottaga personer af upphöjd samhällsrang,

för att derigenom i en tid af ännu outvecklad smak och

själsodling gilva dess idkare i allmänhetens ögon ett

anseende, som de kanske eljest icke skulle vunnit, erhöll Zihet

år 17‘JO en plats i detta samfund. Emhetsmanna-banan

var hans egentliga verksamhetsfält och han röjde der

visserligen något inskränkta åsigtcr och absolutistiska

grundsatt-ser, men redbart alvar, outtröttlig arbelsamhet och sträng

redlighet. Såsom Direktör vid de kongl. Spektaklerna,

såsom Siats-Sekreterare för Utrikes Expedilionen och

Hof-Kansler ådagalade han i allt dessa egenskaper, och deras

följder på ärenderna hlelvo, hvad de måste blifva: ordning,

reda, rättvisa, men någon ensidighet. Styrelsen, hvars

nitiske tjenare han var, belönade honom med adelskap,

Fri-lierrlig värdighet och Nordstjerne- Ordens

Kommendörs-dekoration. Han tjenade henne likväl icke, som så många

audra, blott derföre, att hon var Styrelse, och för tillfället

Hinchado makten, utan derföre, att hennes grundsattser voro

hans egna, och om man icke i allt kan gilla dem,

förtje-°ar en sådan rättskaffenhet likväl altid aktning. Till följe

•’f sina principer Irodde han sig ej kunna qvarstå i tjenst

•lär do icke mera voro gällande, hvarföre han efter 1S09

“rs revolution nedlade’ alla sina eml-.eten. Sorgen öfver

denna hvälining, mer än ålder och sjuklighet, lade honom

koiTt derelter i grafven den 1(3 Maj.

183.

A KDEBS SrAllllMA k.

Ibland de utmärkelser, hvarpå Sverige är snart sagdt

:«inst rikt, är den, som vinnes genom resor och

upptäcker i främmande länder. \i sakna den väl icke he t och

hållet, men den tillhör nästan ensamt en korrl period:

sedare hälften af förra århundradet. Sparrman var en son

denna ^period. lian föddes den 27 Februari 1748 i

^licnsta församling i Upland, der hans fader var Prost och

%rkoherde. Vid Upsala, der han studerade medicin och

»aturalhistoria, hade han den lyckan, alt bli en af Linnes

^“rjungar och utmärktes snart af denne susom en af de

‘"est hoppgifvande. En annan, föga mindre, lycka tillföll

*10»oni, då han Sr 1765 fick, såsom Uppbördsläkare,

åt-^Ija den förljente Kaptenen Ekeberg på en af dess

Oslin-’l’ska resor, hvarifrån han återkom år 17C7, ty så låug tid

erfordrades du för dessa färder. Sparrman var värd en

sådan Chef och förstod atl draga nytta af hans ledning.

Denna första lärospån ökade likväl endast hans begär atl

ännu en gång få beträda samma bana, och äfven härtill

hade han atl påräkna Ekebergs biträde, hvilken ulverkade

tillåtelse för en Svensk lärd, alt få anställa naturhistoriska

forskningar på Kap-landet. För att underlätta dessa, och

tillika bespara kostnaden, öfverenskoms det, att denne man

skulle undervisa lvesidenlens på Bayfalso barn i

Mathema-tik, Geografi och Franska spiåket. Till ett sådant företag

kände Linne ingen värdigare, än Kandidaten Sparrman, som

Ostindiska Kompagniet också, på den store

vetenskapsmannens begäran, beviljade fri resa dit. Den anträddes år

¡772. Sedan Sparrman på Kap och i Bayfalso anställt

ilera ulflykter i det inre af landet, hvilka alla blefvo af

väsentlig vinst för Naturhistorien, åtföljde lian, i sällskap

med den namnkunnige Forster, Kaptcu Cook på dess resa

till Södra Polen, hvarifrån han först år 1775 återkom till

Kap. Nu förelog han en vidsträckt färd inåt

Hottentolt-och Kafferlandet, på hvilken han tillbragle 8 månader.

Of-ver denna resa har lian förfallat en utförlig beskrifning,

hvars böljan ulkom 17S3, men dess slut icke förr än år

ISIS. TJuder bortovaron hade han bjifvit piomoverad till

Medicinae Doktor, och utnämndes efter hemkomsten Iill

Intendent öf\er Vetenskaps-Akademiens Naturaliekabinett. Ar

17S7 utsändes han tillika med Herrar Arrhenius och

Wad-ström till Senegal och Kap-Verds-öarna, alt ulse någon

tjenlig kolonisations-plats, hvilket företag likväl, såsom vi

förut nämnt (se Wadströms biografi) icke hade önskad

framgång, hvarföre Sparrman återvände till fäderneslandet. Han

förordnades nu till Historia; Naturalis och

Farmaciaj-Profes-sor i Stockholm och sedermera till Assessor i Kollegium

Medicum. Denne förljente mans död inträffade d. 9 Aug.

1S20 i hans 73 års ålder. Han var ledamot af

Velen-skaps-Akademien och en mängd utländska lärda samfund.

Anmärkningsvärdt nog är, alt han icke hugnades med något

af de vanliga profven på Kongl. Nåd och icke heller med

några nlkomst-medél, livartill han syntes hafva ägt

rättmätiga anspruk.

184.

S IIE It I N G ROSHNHANE

föddes den C Januaai 1754 på Torps sätesgård i

Södermanland, som ägdes af hans fader, Kammarherren Friherre

Rosenhane. Föräldrarnas börd och förmögenhet satte dem

i tillfälle, att gifva sonen en vardad uppfoslran, hvilken

gjorde honom skicklig att inträda i Kabinettet för Utrikes