LNCrawler

136. Page 138

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 138

Konung Gustaf III:s Samtida

- 186. Samuel af Ugglas

- 187. Carl Fredrik Scheffer

- 188. Henric Liljensparre

hedersbetygelser, som man väl icke, utan orättvisa, kan

tillskrifva endust beställsamheten ocb Lycksökeriet.

187.

C a kl Fredrik Scheffer,

son af Presidenten i Svea Hof-Rätt, Friherre ScbeiFer,

föddes i Nyköping den 28 Mins 1715. Redan vid 16 års

ålder inträdde llnu i Kongl. Kansliet, der liun, efter blott

ett urs tjeustgöring, fick det, för en 17-årig yngling

ovanliga, förtroende, att föra protokollet i Rådkammaren. Kont

derefter ’företog lian en utländsk resa till Tyskland,

Frankrike, England och Holland, särdeles för alt studera

stals-rätlsläraia och diplomatikén, livaråt han ville ägna sig;

åtföljde, eiter hemkomsten, Grefve Tessin på dess

utomordentliga beskickning till Frankrike ocb, när det olyckliga

kriget med Ryssland skulle slutas genom en ofördelaktig

fred, hade lian det obehagliga uppdraget, att vara en af

underhandlarena. Ar 1745 utnämndes han, ehuru blott 30

är gammal, till Sändebud vid Franska hofvet. Elt bevis

på tidernas förändring i anseende till embelens vigt och

betydenhet är, att Seheller först år 1748 erhöll fullmakt

som lvanslie-Råd, hvilken plats då ansågs som en befordran

för den, som i tre år varit Minister i Paris. Ar 1751

inkallades lian i Rådet och återvände nu hem. Då Hattarna

störtades och Mössorna blefvo de enväldigt rådande,

skilj-des Tessin från sin befattning som Kronprinsens Guvernör

ocb denna uppdrogs i stället ät Friherre Seheller. Att han,

som emot den höge elevens och hans föräldrars vilja snart

sagdt påtvangs dem, likväl kunde förvalta sitt kinkiga

uppdrag, lika mycket till deras som Ständernas tillfredsställelse,

vittnar fördelaktigt, ej blott om lians förstånd och jemna

sinnelag, utan äfven om denna karakterens renhet och

upphöjning, som bjuder en aktning, hvilken äfven den finaste

klokhet ej i längden kan bibehålla, om den icke

understödes af andra egenskaper. Prof på denna aktning erhöll

han, då han, vid sitt embetes nedläggande, år 1762, vid

hvilken tid den 16-årige Prinsens uppfostran ansågs

fulländad, af Ständerna tilläts behålla Guvernörslönen för sin

öfriga lilstid ocb 1766, då han vid Kronprinsens

förmäl-ning af dess fader upphöjdes i Grefligt stånd. Emedlertid

undgick Scheffer icke det, på denna tiden för alla statsmän

och offentliga personer vanliga, ödet, att vara en lekboll

för partiernas nycker och omskiftande åsigter, samt att vara

det i desto högre grad, ju högre förtjensten och anseendet

voro. Således förklarades han vid 1760 års riksdag hafva

förlorat Ständernas förtroende, återfick det några månader

senare, föll ånyo år 1765, då man till och med, b-vtande

ett äldre löfte, fråntog honom Guvernörs-pensionen, men

återställdes i sin fordna rätt är 1769, hvarvid lian likväl,

varnad af egen och andras erfarenhet, undanbad sig den plats

i Riksrådet, inan för tredje gången ville anförtro honom.

Han tillbragte sina återstående dagar i lugn och afled den

27 Augusti 1786. Ehuru icke egentlig litteratör, ty de

skrifter, han utgifvit, äro endast öfversättningar eller

imitationer, var han likväl en upplyst vän och vårdare af

vetenskaper, vitterhet och Svenska språket. Han valdes således

till Ledamot i Vetenskaps-Akademien, inkallades af

Drottning Lovisa Ulrika till den af henne inrättade

Vitterhets-Akadetni, i hvilken han, vid dess återupplifvande, var den

äldste, och då Svenska Akademien stiftades, blef han en

af dess förste ledamöter, hvilken utmärkelse lian likväl

endast några få månader åtnjöt. Vitterhets-Sällskapet i

Gö-tbeborg valde liouom äfven, vid dess stiftelse, till sin

beskyddare.

188.

II K N n I C LlLJENSPARRE

föddes i Östergölliland den 22 Juli 173S. Hans fader,

hvars namn var von Sivers, var född i Tyskland, och

härstammade från en gammal, adelig, Tysk ätt, öfverflyttade till

Sverige ur 1735 och blef Kongl. Hofpredikant, TheologiaJ

Doktor, Prost ocb Kyrkoherde öfver norra Tjust och

Wester-viks stad. Den unge von Sivers ägnade sig åt den

juridiska banan, inträdde, efter slutade studier vid Upsala

Akademi, i Svea Hof-Rätt år 1762, tjenstgjorde der till åi

1765 då han emottog en notarie-befattning i Slottskansliet,

hvarifrån han befordrades, år 1772, till Sekreterare. Du

Gustaf III år 1776 inrättade Stockholms Polis, såsom en

särskildt auktoritet, i stället för den afdelning af Magistraten

som kallades Polis-Kollegium, för att derigenom gifva

ären-derna en raskare gång, och verksammare befordra hvad

som rorde, ej blott säkerheten, utan äfven ronligheten och

hähovården inom hufvudstaden, hade Sekreteraren von

Sivers gjort sig så fördelaktigt känd för Embetsmanna-drifl,

ordningssinne och skarpsynthet, att Konungens val till Chef

för denna nya Institution föll på honom. Han kan

egentligen kallas Stockholmska polisens skapare, och har i alla

de egenskaper, som tillhöra en sådan befallning, aldrig

öfver-träffats, måhända icke ens upphunnits af någon bland sin*

månge efterträdare. Aldrig bar tryggheten och ordningen

varit större inom hufvudstaden, än under lians tid. Hans

namn var en förskräckelse för alla fredsstörare, och haiis

klokhet och fintlighet upptäckte, för hvarje särskildt tillfäll«»

en ny utväg alt förma missdådare ocb illasinnade alt tillstå