LNCrawler

169. Page 171

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 171

Konung Gustaf III:s Samtida

- 235. Johan Henrik Lidén

- 236. Olof Wallqvist

- 237. Per Högström

samfund Utile Dulci, det pro Fidc cl Chrislianismo m. fl.

Han var känd och värderad af Gustaf III, nyss uppstigen

på thronen, och af landets anseddaste personer. Han hade

en mängd vänner och kanske ingen ilende; han skulle

således varit i stånd att gå en säker väg till embeten,

äreställen och befordringar, i fall han velat det, då hans bana

plötsligt afbröts af en tilldragelse, som skulle kunnat kallas

olycklig, och som för de flesta menniskor äfven varit det

i högsta grad, men som för Lidén var en väg till

sjelfpröf-uiug, till den praktiska vishetens inhämtande i lidandets

skola, och således i sjelfva verket en väg till lyckan. En

förkylning på en bal år 1771 ådrog honom en svår gickt,

mot hvilken han iörgäfves använde alla läkarekonstens

hjelpmedel, och som, sedan de voro uttömda, fjettrade

honom vid sängen i nitton år eller till sin död den 23 Aprii

1793. Under denna långa tid öfvergafs han likväl hvarken

af sitt själslugn och sina vänner eller förminskades hans

anseende och verksamhet. Hans tid upptogs af läsning,

författande af flerfalldiga skrifter, särdeles af kritiskt och

historiskt innehåll samt bildade personers umgänge. Nästan

allt hvad samhället hade högst och ädlast inom alla slag af

utmärkelse besökte honom, och bland desse äfven

Kronprinsen Gustaf Adolf, som, då ett 8 års barn, väl icke

förstod den sängliggande mannens värde, men likväl på

sin faders befallning, under sin resa genom Linköping,

midsommardagen år 1786 infann sig hos honom jemte sin

svit och qvanstannade der en timma. Denna befallning var

ett bevis på Gustafs djupa aktning för mannen. Han ville,

att hans son skulle en gång se en verklig filosof och af

denna åsyn draga nytta för sin kommande lefnad. En titel

af Professor, som skickades Liden, var ännu ett prof pa

Konungens tillgifvenhet. Denna titel var höjden af verldslig

rang, hvartill han uppsteg. Lyckligtvis satte honom hans

ekonomiska ställning i tillfälle att umbära embeten och

pensioner. Han var ej rik, men bergad, och fa rika, med

oändligt större tillgångar, ha gjort ett så nyttigt och

hedrande bruk ai sin förmögenhet, som han. Det vore en

lång lista, att uppräkna allt hvad han bortgaf till allmänt

nyttiga föremål. Det bör dock nämnas, att han till

Öst-götha nation i CJpsala skänkte sin af mer än 5000 band

bestående boksamling, jemte 24,000 Daler kopparmynt,

hvaraf räntan skulle användas till samlingens ökande. Hans

stjufmoder lade härtill 50,000 Daler, hvarmed en Biblio—

thekarie skulle aflutias, hvilken borde hålla föreläsningar

öfver Lärdomshistorien. Leopold, stiftarens vän och

skydd-ling, innehade en tid denna befattning. Till flera

gymnasiers bibliotheker skänkte han penningebidrag eller böcker

samt till Vetenskaps och Vitterhets-Akademierna, hvilkn

Valde honom till sin ledamot, 1000 Rdr hvardera, stiftade,

i förening med andra välkända medborgare, till firande af

Kronprinsens födelse, en fond, hvaraf fattiga, men dygdiga,

flickor skulle förses med hemgift m. m. Hans död var

lika lugn och lärorik som hans lefnad. Kort förut hade

tan utgifvit ett förordnande huru det skulle tillgå med hans

hegrafning och hvars originella, men sunda, föreskrifter,

visa hans upphöjda och rigtiga åsigter af både lifvet och

döden.

236.

Olof Wallqvist.

Denne Gustaf IIIjs bekante gunstling, som endast

monarkens död hindrade från att stiga till de högsta värdigheter,

syntes icke af sin härkomst bestämd att uppnå lyckans

höjder, ty hans fader var endast Kominister i Edsbergs

socken i Nerike, der sonen Olof föddes år 1755.

Undervist af honom, kom ynglingen år 1773 som student till

Upsala, der hans framgångar börjades genom den verkligen

betydelsefulla, att få en kondition som Informator hos Ihre,

hvarigenom han blef så till sägandes införd direkte i både

snillets och den verldsliga höghetens krets. Sedan han tagit

magistergraden och blifvit prestvigd, kom han till

Stockholm, der han, sannolikt till följd af de bekantskaper han

gjort i Ihres hus, vid endast 25 års ålder, kallades till

Hofpredikant hos Enkedrottningen och blef derigenom känd

af Gustaf III. Denne skarpsynte domare af all förtjenst

insåg snart den unge mannens ovanliga anlag och

brukbar-het till mångfalldiga värf, samt utnämnde honom år 17S3

till Kyrkoherde i Alsheda. Redan detta var mycket, men

dock blott en obetydlig befordran mot dem, som väntade

honom, ty redan 1786 blef han Domprost och 1787 Biskop

i Wexiö, hvarjemte han kallades till Konungens bigtfader

och till föredragande af Eclesiastik-ärcnderna. Hans

förvaltning af detta uppdrag anses som ett mönster af ordning,

reda, bestämdhet och klar uppfattning, och de arbeten,

han öfver denna administrationsgren sammanskrifvit, såsom

en oundgänglig vägledning derigenom. Sedan han

emot-tagit den döende monarkens sista suck, kände Wallqvist,

att hans lyckas sol äfven gått ned. Man kunde väl icke

afhända honom sitt stift, der han fortfor alt utveckla den

verksamhet och embetsmannaskicklighet, som i allting

utmärkte honom, men han begagnades ej mer i statens värf.

Solen tycktes väl åter gå upp för honom vid 1800 års

riksdag, men det var endast för att nedgå iör alltid. Det

stolta och högdragna sätt, hvarmed han behandlade sina

underlydande, retade Ståndets förbittring och föranledde ett

häftigt uppträde, hvarvid man till och med hotade att kasta

ut honom. Förtrytelsen häröfver verkade en slagattack,

som samma eftermiddag slutade hans lif.

237.

Per Högström.

Den slags utmärkthet, denne man vunnit, är i vart land

sällsynt, men Sverige är likväl en af de få Europeiska

länder, der en sådan i senare tider kunnat vinnas. Det

var nemligen den af Missionär och Kristendomens

förkun-nare bland hedningarna. Född den 10 November år 1714

i Sundsvall, der hans fuder var en välmående Handlande,

såg han vid 6 års ålder, i bokstaflig mening sina framtida

utsigter uppgå i rök, ty fadrens egendom ödelädes likasom

staden, vid Ryssarnes härjningar a Svenska kusten. Hans

fars korrt derpå timade död gjorde förlusten oersättlig, och

Högström hade många svårigheter att kämpa emot för att

i kunna börja och genomföra sina studier. Det lyckades