LNCrawler

186. Page 189

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 189

Samtida utmärkta Personer

- 267. Carl Jonas Ludvig Almqvist

- 268. Anders Abraham Grafström

- 269. Esaias Tegnér

- 270. Karl August Nicander

- 271. Samuel Johan Hedborn

- 272. J. A. Wadman

produktive författare började år 1814 sin litterära bana inför

Allmänheten, med en skrift, kallad:

Försök till Hectors

lefnad,

hvarpå sedan följde:

Hvad är kärlek? Parjomouf,

Förslag till Manhems-förbundels organismus

m. m. Han har

sedermera utgifvit en mängd läroböcker, romantiska

berättelser, dramatiska stycken, åtskilliga förenade i en hel

samling, under en gemensam titel:

Törnrosens Bok,

och

börjat en allmän Historia, kallad:

Menniskoslägtets Saga.

268.

Anders Abraham Grafström

föddes i Sundsvall den 10 Januari 1700, der fadren var

Handlande. Blef magister i Upsala år 1815, ingick i

Kongl. Bibliotheket som E. O. Amanuens år 1819, blef

följande året Docens, år 1821 Lektor vid Akademien på

Carlberg, prestvigdes år 1830, blef Hist. Lektor i

Hernösand 1832, erhöll Professors fullmagt år 1833, samt

Kyrkoherde i Umeå 1835 och Prost 1837. Började tidigt

göra sig känd genom åtskilliga smärre poemer, införda i

Stockholms-Posten, i Poetisk Kalender, samt andra

samlingar och tidskrifter. Utgaf sedan texten till

Ett år i

Sverige

och tvenne häften

Skaldeförsök

. Vann år 1825

dubbla stora priset i Svenska Akademien för en sång

öfver DD. KK. HH. Kronprinsens och Kronprinsessans

förmälning och blef dess ledamot år 1839.

269.

Esaias Tegnér

föddes den 30 November år 1772 i Millesvik i Wermland,

der dess fader var Kyrkoherde. Anmärkningsvärdt nog,

bestämde fadren honom icke genast till studierna, utan

ernade låta honom gå en ringare väg till bergning och

fortkomst, och Sveriges störste skald i nittonde seklet, samt

ett af tidehvarfvets största snillen, var en tid bokhållare

vid ett bruk. Både han och hans omgifningar insågo

likväl snart, att han ej kommit på sitt rätta fält, och han

skickades år 1799 till Lund att studera. Här

promoverades han år 1802 till Magister och blef tio år senare, år

1812, Professor i Grekiska språket och Litteraturen.

Samma år blef han egentligen först känd af den stora

allmänheten genom poemet

Svea,

som belöntos med stora

priset i Svenska Akademien, hvars ledamot han blef sex

år senare och der han höll sitt inträde med ett tal

öfver sin företrädare, den odödlige skalden Oxenstjerna.

År 1824 utnämndes han till Biskop öfver Wexiö stift och

1829 till Kommendör af Nordstjerne-Orden. En svår, nu

lyckligtvis öfvervunnen, sjuklighet har hemsökt hans sista

lefnadsår och hotat att förstumma hans sångmö. Dennas

alster torde det vara öfverflödigt att nämna, då de flesta

af våra läsare förmodligen längesedan kunna större delen

af dem utantill. Den afbildning vi meddela, är hämtad

efter ett senare porträtt af skalden, hvarigenom den

olikhet förklaras, som det visar emot de äldre.

270.

Karl August Nicander

föddes i Strengnäs den 20 Mars 1799. Tog

Magistergraden i Upsala år 1824, ingick i Krigs-expeditionen år

1823, der han efterhand befordrades till Kanslist och

Kopist, men utan att någonsin erhålla lön. Gjorde år 1827,

med Svenska Akademiens understöd, en resa till Italien,

sattes, vid Kansli-expeditionernas nya organisation, på den

öfvertaliga staten, tillbragte några år på landet, men

återvände till Stockholm, der han efter en tids sjuklighet

afled den 7 Februari 1839 och jordfästades i Maria

kyrkogård, i samma graf som den före honom bortgångne

Stagnelius. Efter att hafva infört några smärre sånger i

Kalender för Damer, utgaf han år 1820 ett sorgespel, kalladt:

Runesvärdet,

oaktadt små bizarrerier, vittnande om snille

och mindre vanliga anlag. Han utgaf i senare åren deraf

en ny upplaga. Dess öfriga skrifter äro, utom några

mindre, t. ex.

Fjärilar från Pinden, Rosalfs lefverne

m. m.:

Tassos död,

belönt med Svenska Akademiens stora pris år

1826,

Minnen från Södern,

frukten af hans resa, och

tvenne följder af digter o. s. v.

271.

Samuel Johan Hedborn

föddes den 14 Oktober 1783 i Heda socken, icke långt

från Wadstena, der fadren var soldat. Det behöfver

således icke sägas, att sonens håg för studier fann, för dess

anlags utveckling, i föräldrarnas knappa tillgångar ett

hinder, som erfordrade mer än vanlig flit, ihärdighet

och ansträngningar att öfvervinna. Det öfvervanns likväl,

så att han år 1806 kunde taga student-examen och

prestvigas år 1809. Hans poetiska fallenhet röjde sig tidigt

genom åtskilliga smärre stycken; men det var i synnerhet

hans Psalmer, livaraf han år 1812 utgaf tvenne samlingar,

som ådrogo honom uppmärksamhet af, sedermera

Erkebiskopen, Wallin, hvilken åt honom utverkade en skollärare-plats

vid Svea Lifgarde. År 1815 fick han Hofpredikants

fullmakt och utnämndes år 1820 till Kyrkoherde i Askeryd.

Hans skrifter äro ej många, ty utom de ofvannämnda

Psalmerna och ett par åminnelsetal, har han år 1835 utgifvit

en samling deraf, tillika med en teckning af sina

ungdoms- och barndomshändelser, under en gemensam titel:

Minne

och Poesi.

272.

J. A. Wadman.

(Som Red. ännu icke varit i stånd att erhålla några

biografiska underrättelser om denne humoristiske skald,

hvilken på sitt sätt kan kallas Götheborgs Bellman, så

förbehåller man sig att, så snart de inhemtats, meddela dem i

ett särskildt tillägg.)