LNCrawler

191. Page 194

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 194

Samtida utmärkta Personer

- 279. Johan Niklas Byström

- 280. Johan Holmbergsson

- 281. Alexander Lauræus

- 282. Bengt Erland Fogelberg

- 283. Christian Forssell

- 284. Elias Fries

- 285. Johan Hedenborg

- 286. Leonhard Gyllenhaal

— han är Professor och Riddare af Nordstjerne-Ordcn —

utan äfven i ekonomiskt hänseende vedergäld, emedan

hans arbeten köpts af H. M. Konungen samt andra

Furstliga personer och rika utlänningar. Sin förmögenhet har

han också på ett värdigt sätt användt, bland annat till

uppbyggandet af en Villa i Italiensk stil på Djurgården,

till hvars förnämsta prydnader hon kommer alt höra.

280.

Johan Holmbergsson

föddes i Upsala den 14 Juli 1804, och dog i Lund den

16 Januari 1835, alltför tidigt för att hinna rättfärdiga

de stora förhoppningar man fästat vid honom. Dessa

väcktes genom mångfalden och genialiteten i hans

kompositioner och understöddes kanhända något genom det

sällsamma och originella i hela hans företeelse, ty han tycktes

föga lefva i den verld som omgaf honom, men deremot

så mycket mer i forntiden och dess minnen, helst i Gustaf

Wasas tidehvarf, hvars händelser och uppträden han med

särdeles förkärlek gjorde till ämnen för sina arbeten.

281.

Alexander Lauræus

föddes i Åbo år 1783. Han egnade sig i synnerhet åt

genre-målningen och utmärkte sig framför allt genom sina

eldskens-stycken. En utländsk resa förde honom genom

Tyskland och Frankrike till Rom, der man kan säga, att

han började sitt högre konstnärslif, ty han ändrade här

sitt fordna maner, och ej blott hans teckningar fingo der

en större korrekthet och hans kolorit en ökad värma, utan

han antog med Italiens stil äfven dess ämnen till föremål

för sina kompositioner, och blef i den genre, som var

hans fält, en af de störste artister vårt land frambragt.

Ännu i sina bästa år afled han i Rom år 1823. En

exposition af hans efterlemnade arbeten, som anordnades till

förmån för hans enka, underrättade först egentligen

Nationen om hvad hon i honom förlorat.

282.

Bengt Erland Fogelberg

föddes i Götheborg år 1787, skickades helt ung till

Stockholm, der han studerade bildhuggare-konsten under

den store mästares ledning, som då ännu lefde och hvars

undervisning han var nog lycklig att få begagna. Ehuru

han nu i mer än 20 år vistats utom fäderneslandet,

tillhör han det likväl ännu genom sina arbeten, som han tid

efter annan hemskickat från Rom och som pryda Kongl.

Museum och andra samlingar.

283.

Christian Forssell

föddes i Skåne år 1777, och ernade i början egna sig åt

medicinens studium, men insåg snart, att denna ej erbjöd

det rätta fältet för utvecklingen af hans naturanlag, hvilka

drogo honom åt den bildande konsten, särdeles åt

gravyren. Dennas elementer inhämtade han först hos en

guldsmed i Holland och fortsatte sedan sina studier i Paris,

der han egentligen gjorde sig ett namn och bland andra

graverat flera plancher till det stora verket öfver Egypten.

Hemkommen till fäderneslandet har hans grafstickel lemnat

en mängd arheten, som stadgat hans rang bland tidens

störste gravörer. Ett af de populäraste och allmännast

spridda bland dessa är:

Ett år i Sverige.

284.

Elias Fries,

född den 15 Augusti 1794 i Femsjö socken af Wexiö stift,

nu Oeconom. Pract. Professor i Upsala oeh Riddare af

Nordstjerne-Orden, är ej blott en af fäderneslandets, men

af Europas nu lefvando störste vetenskapsmän och

naturforskare. Han har i synnerhet gjort sig ett namn genom

sina forskningar och utgifna skrifter om lavarna och

svamparna, hvilka ådragit sig hela den lärda verldens

uppmärksamhet och förvärfvat sin författare ett rum i flera

länders vetenskapliga samfund.

285.

Johan Hedenborg

föddes år 1787 i Heda socken i Östergöthland, der hans

fader var grenadier. Efter mången strid med motgången

och bristen, men hvari hans ihärdighet och goda

naturanlag vunno öfverhanden, lyckades det honom år 1812

att bli student i Upsala, då han i synnerhet egnade sig åt

medicinens studium. År 1820 blef han i tillfälle att göra

en utländsk resa genom Tyskland och Frankrike, efter

återkomsten från hvilken han år 1822, då redan en mogen

man, blef i stånd att taga Doktorsgraden. Följande året

anlade han, under Berzelii auspieier i det fordna

Orangeri-huset vid Carl XIII:s Torg, en inrättning för artificiella

vattens beredning, hvilken alltsedan der bibehållits och

derifrån spridt sig till nästan alla orter i riket. År 1825

åtföljde han, såsom Läkare, Svenska Beskickningen till

Konstantinopel, och har, med undantag af ett par korta

besök i fäderneslandet, alltsedan vistats i Orienten, der

han gjort vidsträckta resor och hvarifrån han, tid efter

annan, hemskickat talrika och intressanta samlingar af

naturalier, mynt, böcker m. m., hvilka för det mesta inlösts

på statens bekostnad och rigtat dess offentliga museer.

Han har äfven låtit utgifva ett verk kalladt:

Turkiska

Nationens seder, bruk och klädedrägter,

som är åtföljt af

kolorerade plancher. Regeringen har hugnat honom med

Professors-titel samt Nordstjerne- och Wasa-dekorationerna.

286.

Leonhard Gyllenhaal,

en af Sveriges och Europas utmärktaste entomologer,

föddes på Ribbingsberg i Elfsborgs Län den 3 December

1752, g. st. Emot sin vilja måste han ingå i