LNCrawler

195. Page 198

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 198

Samtida utmärkta Personer

- 290. Carl Johan Schönherr

- 291. Olof Swartz

- 292. Johan Wilhelm Palmstruch

gaf sig tillkänna af den förra medelst en förläning af

Kommerseråds-titel och af de senare genom hans val till

Deputerad för Societeten och vid 1809 års riksdag till

Representant för Stockholms stad. Här blef han ledamot

i Besvärs- oeh Ekonomi-Utskottet och hans åtgärder vid

Riksdagen förvärfvade honom till den grad hans

kommitenters bifall, att de, såsom vedermäle deraf, förärade honom

en gulddosa. Han hade likväl andra egenskaper, än den

industriella verksamhetens, hvarmed han kunde göra

anspråk på en större uppmärksamhet och gagna i högre

mått. Det var nemligen på den vetenskapliga banan.

Redan år 1806 började han utgifva sin

Synonymia

Insectorum,

som år 1808 förskaffade honom ett rum i

Vetenskaps-Akademien. Då han år 1812 nedlade sin

fabriksrörelse och flyttade till Säteriet Sparresäter i

Vestergöthland, der han alltsedan förblifvit boende, fick han mera

ledighet att egna sig åt sin älsklings-sysselsättning:

Naturalhistorien, och har i den utgifvit flera skrifter, särdeles

om maskarna och afhandlingar i landthushållningen, hvilka

spridt hans namn kring Europa oeh förvärfvat honom en

plats i trenne Vetenskaps-Akademier och fjorton lärda

Samfund. År 1829 utnämndes han till Riddare af

Nordstjerne-orden.

291.

Olof Swartz.

Denne namnkunnige vetenskapsidkare och

naturforskare föddes den 21 September 1760 i Norrköping, der

fadren var Fabrikör. Studerande i Upsala år 1778,

röjdes hans håg för naturhistorien derigenom, att han redan

följande året företog en botanisk resa, först kring Mälaren

och sedan till norra provinserna och Lappmarken. Den

var endast förebudet till en vigtigare och vidsträcktare,

som han år 1783 på egen bekostnad anträdde till Norra

Amerika, derifrån till flera af Vest-Indiens öar, och på

hvilken han tillbragte fyra år. Ett fördelaktigt

tjensteanbud, som på Jamaica gjordes honom, afslog han och

återkom om hösten år 1787 till fäderneslandet. Under

tiden af hans frånvaro, hade han blifvit promoverad till

Medicine Doktor, och utnämndes år 1791 till Professor

vid Bergianska Trädgårdsskolan i Stockholm. År 1807

valde Vetenskaps-Akademien, hvars ledamot han blifvit

redan år 1789, honom till Intendent vid sitt Museum, och

1811 till sin Sekreterare. År 1813 blef han Professor i

Botaniken och Natural-historicn vid Carolinska Institutet i

Stockholm och utmärktes af Regeringen med Wasa- och

Nordstjerne-orden. En förtidig död bortryckte honom från

vetenskaperna och fäderneslandet den 19 September 1818.

Han var väl då 58 år gammal, men en sådan man, som

Swartz, dör alltid för tidigt, helst då en verksamhet

afbrytes, som ej röjde några spår af åren. I den korta

biografi, vi begagnat vid författandet af detta utkast,

upptager listan på hans efterlemnade skrifter nära åtta sidor.

De förnämsta af dessa äro:

Noova Genera et Species

Plantarum. Nya Svenska Ekonomiska Diktionären, en Vestindisk

Flora,

resultatet af hans resor, samt

Svensk Botanik

och

Svensk Zoologi.

Det lärer knapt behöfva nämnas, att en

mängd lärda sällskaper kallade honom till sin ledamot.

Hans vänner — och dessa voro ganska många — uppreste

på Solna kyrkogård, der han ligger begrafven, öfver

honom en minnesvård, hvilken kan anses som en gärd af

aktning, ej blott åt hans vetenskapliga förtjenster, utan

äfven åt hans ädla och älskvärda karakter.

292.

Johan Wilhelm Palmstruch

Vi hafva i den föregående biografiska notisen om

Swartz nämnt tvenne af hans förnämsta arbeten:

Svensk

Botanik

och

Svensk Zoologi

. En händelse gör, att

nummerföljden af dessa porträtter lemnar oss tillfälle, att i

ordningen omtala den man, hvarigenom det blef för Swartz

möjligt, att låta dessa arbeten framträda i dagen:

Ryttmästaren Palmstruch, född i Stockholm den 3 Mars 1770.

Hans fader var Majoren U. R. Palmstruch, och sonen

egnade sig, som ofta händer, utan pröfning af egna anlag

oeh böjelser, åt det stånd, som var fadrens: d. v. s. det

mililäriska, samt blef, efter den tidens bruk, redan 1775

Sergeant och 1781, således som ett elfvaårigt barn,

Fänrik vid Uplands Regemente. Hunnen till den ålder, då

han skulle inträda i tjenstgöring, kände han likväl sjelf.

att om han var ämnad till krigsyrket, var det åtminstono

icke vid infanteriet, hvarföre han år 1786 begärde och

erhöll transport till arméens flotta. I det krig, som kort

derefter utbröt, fick han tillfälle att ådagalägga, det hans

val varit rigtigt såvida, att han väl fyllde sin plats,

ehuru framtiden utvisade, att platsen dock icke varit

hans egentliga. Han utmärkte sig i flera träffningar,

särdeles i del olyckliga slaget vid Svensksund den 24

Aug. 1789, som förskaffade honom befordran till Löjtnant, och i

det på samma ställe följande året gifna, som var bestämdt

att godtgöra förlusterna i det förra. Härunder blef han

utnämnd till befälhafvare för mörsare-divisionen och

agerade med sådan säkerhet, mod och precision, att han

ådrog sig Konungens uppmärksamhet och belönades med

Svärds-orden. De utnämningar och befordringar, han

erhållit, voro emedlertid verkliga blott till

tjensteåligganderna, men ej till förmånerna, ty ehuru Fänrik år 1781,

tillföll honom likväl icke lönen för denna plats förr än tio

år senare, och äfven då han år 1793 undfick Kaptens

fullmakt, men icke mer än fullmagten, insåg han att denna

bana icke erbjöd honom annat än en onyttig glans,

förenad med armod och skuldsättning. Han sökte derföre

transport till Adelsfanan, hvilken då var en slags militärisk

pensions-anstalt, och blef år 1796 Ryttmästare

derstädes. Palmstruchs afsigt var likväl icke, som mången annans,

att gagnlöst förtära platsens inkomster, utan att i dem se

vilkoret för en redbar verksamhet. Denna ådagalade han

först, då han antog en lärarebefattning vid det af

Fribyggare-Sällskapet stiftade Lyceum, och sedan i en större

skala genom utgifningen af

Svensk Botanik

, hvartill texten

författades först af Professor Quensel och sedan af