LNCrawler

198. Page 201

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 201

Samtida utmärkta Personer

- 292. Johan Wilhelm Palmstruch

Carl XII:s Samtida

- 293. Alexander Hummerhjelm

- 294. Reinhold Johan von Fersen

- 295. Niklas Nordensvärd

Professor Swartz. Af detta arbete som ständigt skall förvara

Palmstruchs minne, utkommo under hans lifstid 72 häften

och af

Svensk Zoologi,

som han föga hann mer än börja, nio.

Döden öfverraskade honom under en resa,

i Wennersborg, den 30 Augusti 1811, midt i hans kraftfullaste

ålder, endast 41 år gammal.

Carl XII:s Samtida.

Enligt den antagna planen för detta arbete, afbryta vi nu tills vidare följden af Samtida Personer, för att åter vidtaga serien af Carl XII:s samtida, förbehållande oss att sedermera återkomma till fortsättningen af nutidens celebriteter. Nummerordningen fortgår emedlertid oafbrutet.

293.

Alexander Hummerhjelm

son af Ryttmästaren Hummer, föddes i Östergötkland den

1 Maj 1643. Sonens lynne drog honom, ännu mer än

fadrens stånd, till hans yrke, och han blef vid 27 års

ålder ryttare vid Skånska kavalleriet, samt kort derefter

Furir vid Lifgardet. Ett slagsmål med en stalldräng hos

Riks-Stallmästaren Torstensson, som hade motståndarens

död till följd, tvang honom att fly från fäderneslandet;

men han benådades, återkom och blef Löjtnant vid

Bergs-Regementet. Ett eldigt mod, liknöjdhet för faran,

förslagenhet och en djerfhet, som gränsade intill oförvägenhet,

utmärkte honom vid alla tillfällen. Så t. ex., då han bland

Landskronas garnison, som genom kommendantens, Öfverste

Lindebergs kapitulation, föll i Dansk fångenskap, blifvit

öfverförd till ön Hven och der var nära att omkomma af

hunger, for han till Helsingör, gaf sig der ut för Dansk

Löjtnant, reqvirerade en mängd matvaror och förde dem

om natten lyckligt till sina kamraters undsättning.

Återkommen från fångenskapen blef han Ryttmästare vid

Rhenskölds Regemente och efter krigets slut belönades han af

Konungen med förläning af ett gods i Wermland och

Adelskap, avancerade efter hand till Öfverste och deltog

som sådan i Carl XII:s krig, ända till dess han föll i Polsk

fångenskap, der han blef af segervinnaren omenskligt behandlad

och skulle hafva omkommit, om icke en Jesuit kännt

medlidande med honom och räddat hans lif. Följden af

misshandlingen och många fälttågs mödor gjorde likväl, att

då han år 1705 utvexlades, voro den starke och härdade

mannens krafter medtagna, och han förmådde blott en kort

tid deltaga i det återstående af kriget; dock ville han ej

lemna sin Konung förr, än efter fredens afslutande med

Polen. Nu begärde han likväl och fick tillstånd att

begifva sig hem, utnämndes till Generalmajor och Friherre,

samt hämtade sig såvida efter de utståndna mödorna, att

han först afled den 15 Maj 1723, vid 80 års ålder.

294.

Reinhold Johan von Fersen

son af General-Löjtnanten och Guvernören H. R. von

Fersen. Hvarken hans födelse- eller dödsår äro med visshet

kända. Man vet blott, att han, som ung, ingick vid

militären och att han vid Carl XII:s passage öfver

Duna-strömmen, år 1701, var Öfverste, och sedermera utmärkt sig i

slaget vid Klissow, avancerade till General-Löjtnant och

Guvernör i Wismar samt kallades till Kongl. Råd år 1711.

Efter Sjöblads död blef han General-Fälttygmästare och

år 1715 President i Svea Hofrätt, i hvilket embete han

afled, antingen följande året eller två år derefter.

295.

Niklas Nordensvärd

Norin var född år 1G82 eller 1683, blef år 1701

Sergeant vid Westmanlands Regemente och följde från och

med denna tid Carl XII i alla dess fälttåg ända till år

1700, öfver allt utmärkande sig genom tapperhet och

blessyrer. I slaget vid Klissow fick han tvänne sådana,

lika många vid passagen öfver Weixelströmmen och i

slaget vid Frauenstadt samt öfvergången af Dyna, och i

slaget vid Pultava erhöll han ej mindre än sju blessyrer,

hvilka qvarhöllo honom på valplatsen i tre dagar, innan

han förmådde släpa sig till Ryska lägret och der gifva

sig fången. Förd till det inre af Ryssland, ådrog han sig,