LNCrawler

203. Page 206

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 206

Carl XII:s Samtida

- 302. Robert Lichtone

- 303. Christoffer Gyllenstjerna

- 304. Carl Frölich

- 305. Johan Benedict Schönleben

- 306. Carl Gyllenstjerna

Ilan alled barn’ös på sin egendom Rörstrand vid

Stockholm den 7 Januari 1G!»2 och ätten utgick med honom.

Liclitoue var en man af bepröfvad tapperhet och en

ovanlig kroppsstyrka, som tycktes lofva honom cn lång lefnad;

men dc llcra kulor,’hvaraf han träffats i särskildta

drabbningar, och som det oj lyckats chirurgcrnc att utdraga ur

kroppen, hade troligen försvagat hans krafter, lian var

för öfrigt cn rättskaffens man, men af ett något häftigt

sinnelag, hvilkct gaf sig luft vid mer än ett tillfälle,

särdeles vid 1682 års riksdag, då ett oförsigtigt uttryck om

Borgare-ståndet var nära att ådraga honom olägenheter,

men hvilka afböjdes genom Talmannen Tegnehrs foglighet.

Khuru L. ej var någon bland Carl Xll:s krigskamrater,

var han likväl dess samtiding och som sådan ha vi gifvit

honom ett rum i denna samling.

303.

CllRISTOFFER G YI,LEN ST J H RN A,

»on till General-Guvernören i Finland, Erik Carlsson

Gyl-lenstjerna, föddes 1647. Såsom tillhörande denna, då för

tiden, lloreramle och ansedda ätt, var han säker om sin

lycka och steg så hastigt på befordringarnas bana, att

han redan 1676, således vid 29 års ålder och under cn

fredlig tid, var General-Major, hvarpå, nästa år följde

General-Löjtnants värdighet och Guvcrnörs-embctel i

Norrland. En del af dessa befordringar kan förklaras genom

hans ynnest hos förmyndare-regeringen, cn annan genom

den nåd han vetat förskaffa sig hos den unge Konungen,

förnämligast genom sin både uppenbart och hemligt

förklarade fiendskap till Grefvc Magnus Dc la Gardie. lian

var emedlertid äfven cn tapper man och skall, enligt egenj

uppgift, i slaget vid Lund hafva erhållit icke mindre än

1!) sår, hvaraf han låg på valplatsen, länge ansedd som

död. Till belöning för hans mod och lidande utnämnde

Konungen honom till Riksråd, men med vilkor, att sådant

tills vidare skulle förblifva hemligt. .Något verkligt för-,

troende tyckes han emedlertid ieke hafva åtnjutit hos Carl,

ty han inkallades först i Rådet år 1631, lärer kort derpå

hafva fallit i onåd, men följande året ånyo innästlat sig,

så att han utnämndes till Ölver-Stålhållare, sedermera till

Grefve och år 1697 till och med utsågs till en af den

unge Carl Xll:s förmyndare, lian afled den 14 Juni år

1705.

304.

Carl Frölich,

son af Kongl. Rådet och Guvernören i Riga, Grefve Carl

Gustaf Frölich. Den korta biografi; vi om, honom haft att

tillgå, nämner ingenting vidare om hans lefnads

förhållanden, än alt han i yngre åren tjente vid Carl Xll:s armé,

men sedermera valde den civila banan, blef Landshöfding

och derefter President i Åbo llöfrätt, i hvilken

sistnämnda befattning han alled på 1740-talet. Hans faster var

den namnkunniga profetissan Eva Frölich, som omkring år,

16S0 i Stockholm gjorde mycket uppseende genom sina

spådomar och såsom sinncssvag förvistes derifrån, samt

derefter dref silt oväsen i Tyskland.

305.

JOHAN BenÉDICT ScnÖNLEBEN,

son af en Löjtnant i Österrikisk tjenst, med samma namn,

föddes i staden Bautzen i Ober-Lauzits den 30 Oktober

1613. Efter Gustaf Adolfs seger vid Leipzig, då soldater

strömmade till hans här från alla sidor, gick äfven den

18-årige Schönleben i hans tjenst såsom ryt lare, men

befordrades samma år till Officer, hvarefter han bevistade

alla fälttågen under 30-åriga kriget, blef fången i slaget

vid Nördlingen, men åter frigifven, och hade vid

Westfaliska freden avancerat till Major. Vid detta tillfälle

adlades han af Kojsar Ferdinand 111. År 1655 blef han

Adjutant hos Carl Gustaf oeli följande året Öfverste för ett

nytt Kavalleri-regemente. Kort derefter utnämnd till

Öf-verste för Laalandska regementet, såg han större delen af

detsamma stupa vid sin sida i den olyckliga träffningen

på Fyen och föll sjelf i Dansk fångenskap. Utvexlad

derifrån, blef han Öfverste för Grefvens af Solm regemente,

och då detta upplöstes efter fredsslutet år 1660, erhöll

Schönleben afsked med pension som Öfverste. År 1664

introducerades han på Riddarhuset såsom Svensk

Adelsman. Carl XI ansåg sig emedlertid behöfva den erfarnc

krigarens arm, och kallade honom år 1676 till vapnen,

såsom General-Major af Kavalleriet. Då den venstra

Svenska flygeln i slaget vid Lund blifvit skingrad, var det

Schönleben som samlade de spridda trupperna, ånyo

ordnade dem, fortsatte striden ända till nattens inbrott och

derigenom väsendtligt bidrog till bataljens lyckliga

utgång. 1 slaget vid Landskrona blef lians häst skjuten och

han sjelf föll under dess tyngd, samt blef liggande på

marken, under det tvännc bataljoner drabbade tillsammans

öfver honom. Illa sårad, blef han tillfångatagen af

Dan-skarne och förd till Köpenhamn, men, efter återställd

helsa, äfven denna gång utvexlad. Efter freden förordnades

lian till Vice-Guveruör i Skåne, år 1682 till Landshöfding

i Bohus-län och utnämdes sedermera efter hand till

Friherre, General-Löjtnant och General af Kavalleriet. Det

sistnämnda skedde år 1696. Fyra år derefter log den

87-årige mannen afsked ur statens tjenst och afled i

Gö-theborg år 1706, utan manliga arfvingar, så att den ätt,

han börjat, äfven utgick med honom.

300.

Carl Gyllenstjerna,

son af Riksrådet och General-Guvernören i Finland, Erik

Carlsson Gyllenstjerna, född den 4 Februari 1649, synes

egentligen hafva gått hof-vägen, men likväl deltagit i

både krigs- och stats-äreuden, ty såsom

Öfver-Kammar-lierre och Öfver-Stallmästare hos Carl Gustafs

Enkedrotl-ning, följde han Carl XI under hans fälttåg och bevistade