LNCrawler

220. Page 223

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 223

Carl XII:s Samtida

- 327. Malcolm Sinclair

- 328. Magnus Stenbock

- 329. Anders Rydelius

- 330. Jesper Svedberg

- 331. Carl Carlsson

- 332. Lars Olofsson Lindblom

likväl icke, utan sökte springa undan; men mördarena

förföljde honom och fullbordade gerningen med sina sablar

och värjor. Dereftcr deltes hans saker, och Couturier

lordcs till Dresden, der han insattes på fästningen

Son-nenstein, hölls der fången i två månader, och utsläpptes

sedan med en skänk af ¿00 dukater i skadestånd. Delta

mord väckte det största uppseende och allmän ovilja i

Europa. Både Ryska och Österrikiska regeringarna sökte

afvända från sig ali misstanka; men denna föll deremot

på den llyska, som sökte rättfärdiga sig genom åtskilliga

försäkringar och ulspridde en sinädeskrif mot den aflidne,

hvari han beskyldes för åtskilliga brott, såsom alt ha

mördat en kamrat under fångenskapen, att ha varit spion mot

Ryssland o. s. v. Sinnesstämningen mot Ryssland

förbittrades härigenom ännu mer.

328.

Magnus Stenbock.

Detta är namnet på en af Sveriges störste män

under förra århundradet, Skånes oförgätlige styresman,

segraren vid Helsingborg och i den sista stora batalj

Svenska vapnen vunnit, den vid Gadebusch. lian föddes i

Stockholm år 1664. Hans fader var Riks-Rådet och

Öf-ver-Amiraleu Grefve Gustaf Otto Stenbock. Att inom det

trånga utrymme, som detta arbetes ekonomi tillåter för

bvarje biografi, vilja meddela en skildring af denne mans

märkvärdiga lefnad, voro omöjligt, och vi nämna således

blott i korlhct, att han i sina yngre år gjorde liera

fälttåg i främmande makters tjenst, att han från år 1700 deltog

i Carl XII:s krig, af honom användes, ej blott på

slagt-fåltet, utan äfven i kabinettet och i det förtroliga

umgänget, samt i iiuanciella värf; att han, utnämnd till

General-Guvernör i Skåne, gjorde sig icke mindre älskad

genom sin rättvisa och driftiga förvaltning, än genom

landets befrielse från fienden, efter slaget vid Helsingborg.

En fläck på hans minne var Altonas uppbrännande,

livil-ket inan likväl till en del tillskrifver Grefve Wellingks

råd, och hvilken öfverilade handling väsentligt bidrog till

hans olycka vid Tönningen, der han genom Kapitulation

nödgades gifva sig fången. Segraren hade den lågheten,

att på mångfalldiga sätt misshandla sin utmärkte fånge,

och dessa misshandlingar lade honom i en för tidig graf

på Fredricshavns kastell den 23 Februari 1717. Stenbock

var lika tapper som snillrik, verksam, oegennyttig,

vältalig och bade alla egenskaper som erfodras för en chef

både i krig och fred.

329.

Anders Rydklius

föddes i Linköping år 1671, der fadren var Komminister.

Efter den vanliga akademiska kursens genomgående blef

han Filosofie-Professor i Lund och 1734 upphöjd på dess

Biskopsstol. Han innehade don likväl endast i fyra ar, ty

då han år 173S skulle resa upp till riksdagen i Stockholm,

sjuknade han på Osby prostgård, som ligger längst upp

vid stiftets gräns nära Småland, och afled der 66 år

gammal. lian var en lärd man, filosof till både lära och

lef-vcrne, outtröttligt verksam i sitt embete och författare af

åtskilliga filosofiska undervisningsskrifter, bland hvilka

senare några begagnats i skolorna ända intill vår tid.

330.

Jesper Svedberg,

en på sin tid utmärkt kyrkolärare och författare, föddes

år 1653 på gården Sveden i Fahlun, som egdes af hans

far, bergsmannen Daniel Isaksson. Då sonen beslöt gå den

lärda vägen, antog han, efter sin fäderneboning, namnei

Svedberg. Befordrad till Pastor vid Lif-Regementet och

redan gift, företog han en resa genom Tyskland, England,

Frankrike och Holland, blef efter hemkomsten Kongl.

Hof-Predikant och Kyrkoherde i Wingåker, utnämndes

sedermera till Tbeologie Professor i Upsala och år 1702 till

Biskop öfver Skara stift. Han afled 1735 i en ålder af

82, år. Man har af honom åtskilliga skrifter, bland

andra hans bekanta Schibbolcth, eller om Svenska språkets

rykte och rigtighet, en Svensk Grammatika och många

predikningar. Ilans lifliga inbillning gjorde honom böjd

för visioner och öfvertro, hvilken benägenhet han

lemna-de i arl’ åt sin vida namnkunnigare son, Emanuel

Sve-denborg.

331.

Carl Carlsson,

född den 24 November år 16S2 i Kalmar, der fadren

var Handlande, och död den 13 April 1708 i Dingtuna

socken såsom Biskop öfver Westerås stift, var en

ganska berest, lärd och kunnig man, angenäm i sällskap,

driftig och allvarsam som embetsman, men för öfrigt icke

utmärkt för någonting ovanligt i snille eller lärdom. Han

hade i sin ungdom gjort vidlyftiga resor i de flesta

Europas länder, deriblaud till Neapel och Vesuvius. Det

anmärkningsvärdaste om honom är, att han troddes vara

naturlig son till Carl Gustaf, men livilket rykte Schering

Rosenhane i sin konungalängd angifver som ogrundadt.

Någon böjelse för sjelfmyndighet och nepotism ådrog

honom tadel af sina underhafvande och äfven förebråelser

af regeringen.

332.

Lars Olofsson Lindblom

föddes i Glanshammars socken år 1682, der hans fader var

Bonden Olof LarssoD. Sonen studerade, blef krigsprest,

följde Carl XII .under dess fälttåg, föll vid Pultavva i Rysk

fångenskap, men lyckades undkomma derifrån till Danzig,

hvarifrån han bogaf sig till fäderneslandet och dog år

1738 såsom Kyrkoherde i Norra Wi och Terserums pa-