LNCrawler

221. Page 224

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 224

Carl XII:s Samtida

- 332. Lars Olofsson Lindblom

- 333. Jöran Nordberg

- 334. Johan Palmrot

- 335. Lars Normannus

- 336. Johan Gezelius d. ä.

- 337. Erik Melander

storat. Ilan var stamfader? för den sedermera i Svenska

kyrkans häfder utmärkta Lindblomska slägten.

333.

Jöran Nordberg

föddes den 3 September 1677 i Stockholm, der fadren var

llökare, studerade i Upsala. prestvigdes år 1703 och blef

genast anställd som predikant vid Artilleriet Svenska

arméen låg då vid Thorn , som belägrades, och Nordberg

begaf sig dit. Från denna tid följde han Svenska liäreu

på alla dess tåg ända till Pultawa, der han föll i llysk

fångenskap. Han hade förut råkat bli bemärkt af

Konungen , som utnämnde honom till förste Predikant vid Lif—

drabantkorpsen och Ordinarie Ilofpredikant. I

fångenskapen tilläts det henorn att hålla predikningar för de

förnämste af Svenska generalitetet, som delade hans

olycksöde , och han ansågs som chef för sina medfångar af

Pre-steslåmlet, hvilka voro ej mindre än (¡5.

Kyrkodiscipli-ncn vårdades här af honom med samma nit och

noggrannhet som om det varit hemma i freden, hvarvid han förfor

med en urskiljning och ett saktmod, som lände honom till

största heder. Efter flera förflyttningar af och an i

Ryssland, blef han ändtligen utlöst år 1715 och fick

åtorvän-da till fäderneslandet, lian begaf sig i början af år 1716

till Konungen, som då var i Stralsund, och utnämndes till

hans bigtfader samt prseses i Fält-konsistorium. Derifråu

följde han honom till Skåne och under första fälttåget till

Norrigc, men hugnades år 1717 med pastorsbeställningen

i Clara och Olai församlingar i Stockholm, hvilka då

voro förenade. Han tillträdde genast detta embete och

förvaltade del till sin död, som inträffade deu 23 Mars 1744,

sedan han förut flera gånger varit riksdagsman och år

1732 blifvit TeologieDoktor. Sin största namnkunnighet

har Nordberg förvärfvat genom sin historia öfver Carl XII,

hvars författaude uppdrogs honom år 1731, och hvilket

arbete, ehuru icke utmärkt genom stil eller forskning,

likväl är af vigt genom den rikedom på materialier det

innehåller, och såsom sådant blifvit ansedt för en

hufvud-källa till kunskapen om deu Svenske hjeltens lefnad och

bedrifter.

334.

Joiian Palmhot,

född 1659 i Arboga, der fadren var Handlande, studerade

i Upsala och ansågs der, redan som student, för skicklig

att hålla föreläsningar i Theologien, Grekiska och

Latinen. Af konung Carl XI erhöll han ett stipendium att

genom resor i främmande länder föröka sina kunskaper i

theologien, åt hvars behandling som vetenskap han ägnat

sig. Han reste nu genom de flesta Europas läudcr och

återkom först år 1693, då han tillträdde

Theologieadjunk-turen i Upsala och blef sedan Professor deri samt

Kyrkoherde i Waxala. Han aflod don 14 Maji 1727, med

namnet om en grundligt lärd och aktningsvärd man.

335.

Lars Noiiiiakniis.

Ater en polyhistor, på hvilket slags notabiliteter

denna lid hos oss var jemförelsevis ovanligt rik. Han

föddes den 24 April år 1651 i Jäders socken i

Södermanland. Hans fader var Kamererare öfver Axel

Oxcustjer-nas egendomar. Karakteristiskt för tidens seder är, att

det i hans biografi är anmärkt såsom någonting ovanligt

bland förmöget folk, att modren sjelf ammat denne son.

Lars studerade i Strengnäs, och då han, vid 17 års

ålder, afgick derifråu till Upsala, gaf Rektorn honom det

vittnesbörd, att Strengnäs aldrig förr skickat en sådan

lärjunge och aldrig mer skulle göra det. Deu unge

studenten jäfvade icke det vitsord som gymnasisten erhållit.

Man kan ej säga, att han egentligen "lade sig på någon

viss lärdomsgren, ty han ägnade sig nästan lika åt alla

och gick nära lika långt i alla. Theologien, såsom efter

tidens sed, den förnämsta bland dem, var likväl den, som

han företrädesvis omfattade. För att fullkomna sina

studier, gjorde han tro utländska resor, och utnämndes år

1682 till Professor vid Upsala Universitet i Hebreiska och

Grekiska litteraturen, samt till Assessor i

Antiqvitets-Kol-legium. Ar 1695 prestvigdes han och erhöll Waxala till

prebende, sedan han förut utbytt sin profession mot en i

theologien. År 1703 utnämndes han till Riskop i

Göthe-borgs stift, hvilket embete han önskade afsäga sig.

Konungen samtycke till denna hans önskan dröjde {likväl,

oeh Norrmannus måste således emottaga embetet, hvartill han

vigdes den 3 Maji 1703, tillika med Jesper Svedberg. Han

tillträdde det likväl aldrig, ty han alled adcrton dagar

derofter, den 21 Maji. Hans oupphörliga studier

undergräf-de hans af naturen starka hälsa. Hans manuskriptcr, till

större delen kommentarier öfver gamla auktörer, fvlldo

tre kistor, ehuru hans äldste son påstås ha betydligt

förminskat dem, emedan han använde dem till det profana

bruket af lidibus, att antända pipan.

336.

Jouan Gezf.libs d. Ä.,

son af Rusthållaren Jöran Andersson i Romfertuna i

West-manland, föddes der den 3 Febr. 1615 och uppsteg

genom sina lärda förtjenster slutligen till Biskop i Åbo år

1664 och afled derstädes 1690, med ryktet att vara en

fulländad biskop, theolog, filosof, filolog och historikus.

337.

Erik Melander,

en på sin tid ganska ansedd riksdagsman,

Thcologie-Pro-fessor i Upsala och Kyrkoherde i Danmarks socken, var

född i Stockholm den 27 October är 1672, och afled år

1769, i en ålder af 86 år. Miudre utmärkt som lärd än

som skarpsynt och driflig embetsman, var hans röst af-