LNCrawler

271. Page 274

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 274

Carl XII:s Samtida

- 421. Magnus Jakob Crusenstolpe

- 422. Lars Johan Hjerta

- 423. Oskar Patrik Sturtzenbecher

stad, valdes till Justitie-Ombudsman, utnämnde ban sin

vän C. till Sekreterare, men detta förordnande upphörde

straxt derefter geuorn Ehrenborgs oförmodade död, då hans

efterträdare utsåg en annan person. 1 stället erhöll C. i

Januari 1824 uppdrag att förvalta ett

Revisions-sekreterare-emhete, bvilket i Februari månad 1S25 utbyttes mot

As-sessors-sysslan i Svea llof-Rätt. Från denna tog han

af-sked år 1834. — Redan som gosse hade C. röjt

författareanlag, till hvilkas utbildande han uppmuntrades af en

bland sine lärare, Amanuensen vid Kongl. Bibliotheket

Carl Ödnrann, broder till den ryktbare Samuel Ö. Han

utgaf redan 1821 en novell, kallad: Vedergällningsrätten,

livarpå sedan följde ett par andra: Denis frän Normandie

och Kollerstad. Vitterheten var dock icko den egentliga

bana, bvarpå han skulle vinna rykte oi:h utmärkelse. Det

var det politiska skriftställeriet. lliiri uppträdde ban år

1822 med : Några ord om organisationen af Styrelsen öfver

Jordbruk och Jernhandtering i Sverige, utgaf derefter:

Idéer till en förbättrad National-representation — Politiska

åsig-ter och Forsok till en liritik öfver Herrar Anckarsvards och

Richerts Representationsförslag m. m. Men äfven detta fält

var ännu icke det, på bvilket ban kunde röra sig med

fullkomlig ledighet och sjelfständighet, emedan han var

bestämd att odla ett eget, honom ensamt tillhörande. 1

slutet af 1330 började han utgifva en politisk tidning,

kallad: Fäderneslandet, hvari han mycket skiljde sig från de

åsigter, han förut troddes hylla och från med honom lika

tänkande vänner. Bladet bedömdes sålunda skiljaktigt i

mån af skiljaktiga opinioner, men alla voro ense om att

erkänna den sällsynta lätthet, den säkra teckning och den

lysande kolorit, som utmärkte en följd af deri

förekommande genrebilder af samtida personer. Då tidningen år

1834 uppbörde, samlade C. dessa bilder till ett helt,

förökade och kompletterade dem, samt utgaf samlingen under

titel: Skildringar ur det inre af Dagens Historia. 1; De

Frånvarande, hvilken skrift gjorde ett oerhördt uppseende

och inom några dagar försåldes, så alt en ny upplaga

blef nödvändig. Iliirpå följde kort derefter: 2: De

Närvarande, och ban har sedermera med utomordentlig lycka

fortsatt bearbetningen af denna genre, som, om den skall

hafva något namn, bvilket dock aldrig blir rätt

uttrycksfullt, måhända kunde kallas: ”Den politiska Bomanen,”

men som är honom egen och hvari ban torde hafva

ingen hvarken föregångare eller medtäflare i

färgläggningens bjerta friskhet, stilens pikanta liflighet och förmågan

att hanföra läsaren, äfven då denne icke i allt delar

författarens meningar. Af sådant slag voro: 1720.—1772 och

ISO!), samt Ställningar och Forhållanden, skildrade i Bref

till en vän i landsorten, bvaraf elfva häften utkommit.

Det tredje af dessa ådrog honom år 18.)8 en rättegång

inför Svea llof-Rätt för Majestätsbrott, på grund af några

uttryck, som påstodos vara lasteliga för Konungens

person. 1 trots af författarens bestridande, gillades denna

åsigt af Juryn, som förklarade honom skyldig och

Hof-Rätten dömde honom, till följd deraf, den 19 Juni s. å.

till tre års fängelse på Waxholms fästning, dit han

af-fördes den 20 Juli, och frigafs derifrån samma dag 184 1.

Vistandet på fästningen afbröt doik icke hans författare-

verksamhet. Tvärtom fortsatte han derunder de

ofvan-uämnda Brefven ocb utgaf åtskilliga andra skrifter, såsom:

Vidrakning och Reform, Betraktelser i fängelset af en Svensk

Statsfdnge — Portefeuitle, en samling af äldre och

nyare historiska teckningar och anekdoter, börjad före

fängelsetiden och fortsatt efter densamma. Han bar

sedermera utgifvit 3:ne större arbeten: Morianen, 5 delar, en

teckning af tiden från 1756 till 1823, — Carl Johan och

Svenskarne, 4 delar, en romantisk skildring af Carl Johans

lefnad såsom Svensk tbronföljare ocb Konung, samt Huset

Tessin, en detta år (1847) börjad teckning af tiden från

Carl XI:s anträde till regeringen, intill den frejdade

stammens utgång ett sekel senare.

422.

Lars Johan II j e r t a

föddes den 23 Januari 1801 i Upsala, der fadern var

Akade-mi-Räntmästare, tog redan 1814 studentexamen och

promoverades vid 20 års ålder till Magister. Han inträdde

derefter i Bergskollegium, der han 1825 blef Notarie,

förrättade der vid flera tillfälleu Sekreteraretjensten och

förestod ett förordnande som Bergmästare i Wermland. Vid

1823 och 1828—1830 årens riksdagar var han först Kanslist

ocb sedan Notarie på Riddarhuset. Under den sistnämnda

utgaf han, i förening med Crusenstolpe, Riksdagstid/lingen,

hvilken var bållen i en liberal syftning, emedan båda

redaktörcrne tillhörde denna meningsfraktion. Efter

riksdagens slut inköpte han ett tryckeri och öfvergaf

tjenste-mannabanan, för att blifva boktryckare, förläggare och

publicist. Den 6 December 1830 började han utgifvandet

af Aftonbladet, bvilket ännu fortfar och är, icke blott den

ojemlörligt mest spridda Svenska tidning, utan äfven, i

förhållande till folkmängden, en af dem som torde, i

publicitet, kunna täfla med bvilket blad hom helst i något

annat land, emedan omkring 7000 exemplar deraf lära

afsättas. Det har bibehållit sig, i trots af de mänga

indragningar, bvaraf det, under de första åren af sin

tillvarelse, träffats icke mindre än 14 gånger oeh, kanske till

och med genom dem, ökat både sina prenumeranter och sitt

format. II. har äfven som förläggare utgifvit cu mängd

större verk, bland andra ett stereotyperadt Franskt och

Svenskt Lexikon, och, utom sitt boktryckeri, drifvit

åtskilliga andra industriella yrken, t. ex. ett stilgjnteri, en

stearinljus- och en svafvelsyre-fabrik, de första af detta slag i

Sverige, samt på sista åren äfven grosshandel. Vid sitt

boktryckeri har han först af alla begagnat åugmachin ocb

införskrifvit flera mekaniska pressar.

423.

Oskar Patrik Stirtzeseeciiur

är född i Stockholm den 30 November 1811. Fadern var

Kamereraren i Serafimer-Gillet, Patrik S. Ilan

promoverades till Magister i Upsala år 1833, ingick i Kansliet

och Statskontoret, men öfvergaf snart tjenstemannabanan,