LNCrawler

272. Page 275

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 275

Carl XII:s Samtida

- 423. Oskar Patrik Sturtzenbecher

- 424. Fredrik Boije

- 425. Carl Fredrik Ridderstad

för att egna sig endast åt litteraturen. Häri uppträdde

han först år 1831 med en romans kallad: Romarskölden

och belöntes följande året af Svenska Akademien för

skaldestycket: Veidi Alf. År 1S34 började han utgifva

tidningen: Arlekin, men hvilken snart upphörde, och S.

inträdde följande året i Aftonbladets redaktion, der han

förnämligast redigerade de artistiskt och literärt kritiska

uppsatserna. I slutet af 1S38 företog han eu resa till

Paris, der han uppehöll sig ett år, utgaf, efter

återkomsten, veckoskriften: Bazaren, bvilken 1841 följde? af en

annan, kallad: Liten tcfoer än, samt utgaf åtskilliga

samlingar noveller och teckningar af dagens händelser,

förhållanden och företeelser, under titel af: Med en bit krita

— Med en bit blyerts o. s. v. År 1842 skref han en liten

komedi: Betlman i Mariefred, /som uppfördes å Nya

The-atern i Stockholm. S:s öfriga utgifna arbeten äro: Tre

Septemberdagar — Sexor all — En utflygt vr boet — Ur

Stockholmslifvet — Min fattiga Sångmö. År 1S44 afreste ban

till Köpenhamn, der hau, med endast korta besök i

fäderneslandet, fortfarit att vistas och hvarest ban ined mycken

välvilja blifvit omfattad. Ilan har der uppträdt dels som

publicist, dels som författare, dels hållit föredrag öfver Svenska

personer och förhållanden, alltid ifrande för den

Skandinaviska idéens utveckling, till hvars varmaste

förfäkta-re han kan räknas.

424.

Fredrik B oi je

är född den 7 Juli år 1773 i Stralsund, der fadern,

friherre Fredrik B., var Öfver-Post-Direktör och erhöll

sedan Landshöfdingetitel. År 1777, således endast vid fyra

års ålder, inskrefs han som Qvartermästare vid

Westgö-tha Kavalleri, der han år 1789 utnämndes till Fändrik

ocb efterhand avancerade, så att han år 1814 derstädes

var tredje Major. Man hade bevistat fälttåget i Tyskland

och Norrige, pryddes med Svärds-Orden och erhöll

Öf-verstlöjtnants-titel. År 1823 tog ban afsked ur

krigs-tjensten. Redan år 1817 kallades han till Stockholm

såsom utsedd till Kammarherre bos d. v. Drottningen

Hedvig Elisabeth Charlotta, men bvilken befattning kort

der-efter upphörde genom hennes oförmodade död 1818.

Rid-darhus-Direktionen har kallat honom till sin ledamot. —

Baron B., som är en ganska lycklig dillettant i

inålare-konsteu, ehuru han för det mesta inskränkt sig till

kopiering af andra mästares arbeten, började år 1820 utgifva

det första lithografiska arbete i Sverige: Magazin för

Konst, Nyheter ock Moder, en månadsskrift, som fortfor

ända till 1844 ocb som innehöll, utom en planch

föreställande niodekostymer, tre andra af lilandadt innehåll,

porträtter, landskaps- ocb historiska stycken m. m. Texten

är till en stor del författad af utgifvaren sjelf och

plan-chorna, dem ban sedermera utbytte från stentrvckta till

etsade, äro allesammans af hans hand. År 1833 utgaf

han ett Målare-Lexikon, till begagnande såsom Handbok för

lionstidkare och Ta/lcsamlare, med 28 Porträtter och 250

Monogrammer, det bästa och enda arbete af detta slag

vi äga på vårt språk.

425.

Carl Fredrik Ridderstad.

Ridderstadska ättens stamfader var Peter Soldan,

hvilken, född på Ösel 1671, blef år 1685 Volontär vid

det s. k. Drottning Christinas lifregemente till bäst, tjente

upp sig till ryttmästare och adlades 1719, då han antog

namnet: Ridderstad. Till belöning för en af bonom utförd

bragd, då han med sin sqvadrou intog en Lifländsk stad,

som Ryssarne innehade, fördref dem derifrån,

bemägtiga-de sig, bland annat byte, krigskassan och förde den till

Sverige, erhöll han en penningsumma, hvilken utgjorde

fonden för inköpet af tvänne gårdar i Frötuua och

Råd-mansö församlingar i Stockholms län, bvilka han

förvandlade till Fideikommiss, under namn af Riddersholm. Här

föddes Carl Fredrik R. den 18 Oktober 1807. Fadern

var Stallmästaren C. F. Ridderstad. Redan som kadett

utmärkte han sig med lyckliga poetiska försök, bvilka

röjde en frisinnad anda, och hvaraf ett, i anledning af d.

v. Kronprinsens, numera Konung Oscars, hemkomst från

Ryssland, trycktes i Stockholms-Posten. Ilan inträdde år

1832 vid Helsinge Regemente såsom Fändrik,

befordrades 1839 till löjtnant, men tog afsked 1840, då ban

började utgifva Stockholms Läns Tidning, bvilken utkom i

Norrtelje, men upphörde efter ett halft års förlopp, då

R. öfvertog redaktionen af Östgötha Korrespondenten,

hvar-med han ännu fortfar, ehuru han någon tid detta år (1847)

äfven varit medarbetare i Aftonbladet. På riksmötet

1844 —1845, hvan han deltog, tillhörde han den

liberala och reformfordrande fraktionen, och föranstaltade i

slutet af år 1844 ett reformmöte i Linköping, hvilket

hade till följd en petition till Rikets Ständer,

undertecknad af omkring 1000 bland Östergötblands innevånare, till

förmån för reformvännernas representationsförslag. R:s

literära verksamhet har yttrat sig bufvudsakligast i

följande, dels prosaiska, dels poetiska, skrifter: Tidsrunor,

hvaraf några öfversattes i Danmark och Norrige —

Wild-heim, en roman — Ungdoinsbilder — Tids- och Krigsbilder

— Snöbollar i Barvintern — Politiska Torneringar —

Ere-nologen — Salongen, fyra häften, der, ibland

förekommande längre poemer, må nämnas: Farigoni,

Skådespelerskan, Den fattiges makt m. m. Bland skitser och mindre

noveller anmärkas: En scen från Gustaf III.s Hof—- Den

vackra Anna — Fruntimmershämden o. s. v. Han har

äfven lemnat bidrag till Vinterblommorna ai Mellin,

Trubaduren af Ekeblad och Snöbollen af Lilja. Under den

gemensamma titeln: Gömdt är icke glömdt, har han börjat

utgifva samlade historiska mauuskripter, hvaraf tre

häften utkommit. Ett historiskt skådespel i 5 akter: Carl IX,

uppfördes med bifall på Kongl. Tbeatern första gången

den 13 September innevaraude år, bvarjemte han dit

in-lemnat: Toilettspegetn, ett cnakts-skämt med sång. På

Mindre Tbeatern är ett annat historiskt skådespel:

Drottning Christina i Italien af honom färdigt att gifvas och