LNCrawler

31. Page 32

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 32

Namnkunniga Svenska Fruntimmer

- 32. Maria Eufrosina

- 33. Catharina

- 34. Kejsarinnan af Ryssland, Catharina I

Af elfva barn, som hon haft med sin man, hunno endast

tre till mognare år.

33.

den föregåendes, Maria Eufrosinas, moder, var född i

Nyköping den 9 Mars 1584, förmäldes i Stockholm den 11

Juni 1615 med Johan Casimir och afled i Westerås den

13 December 1638. Af detta äktenskap föddes sju barn,

bland hvilka Maria Eufrosina var det femte.

34.

Man har mycket tvistat om denna monarkinnas

härkomst och första lefnadsöden. Åtskillige Författare hafva

uppgifvit om henne , att hon var född i Lithauen; andre

att det varit i Estland, ännu andre i Lifland, somlige att

hon varit en bondflicka, hvaremot någre velat göra hennes

fader till Adelsman o. s. v. Med fullkomlig säkerhet lärer

sanningen aldrig kunna utredas, helst hon sjelf icke synts ha

varit särdeles benägen att låta den komma till eftervärldens

kunskap, emedan hon i alla fall ej kunde uppvisa en börd

på något sätt motsvarande den höga rang, hvartill lyckan

sedermera höjde henne, och hennes efterträdare på

thronen snarare hindrat än understödt forskningen i ett ämne,

som för dem ej kunde medföra några angenäma resultater.

En berättelse, som emedlertid tyckes hafva aldraminst lika

mycken sannolikhet för sig, som någon annan, gör henne

till Svensk, och det är af sådant skäl man här upptagit

henne bland Svenska fruntimmer, till hvilkas antal hou

lägger ännu ett af de flera med detta namn, som vår

historia förvarar på listan af utmärkta personer. Enligt

denna berättelse, som den flitige och skarpsynte häfdeforskaren

Friherre Shering Rosenhane anför i sin »Konungalängd»,

skall en Regements-Qvartermästare vid namn Reinholdt

Rabe, född Tysk, i medlet af 17:de seklet, ha bott i

Westergöthland, Toarps socken och bostället Germunnared.

Han var gift med en Catharina Pedersdotter från

Rångedala och hade med henne flera barn, hvaraf sonen Johan

med tiden efterträdde honom i hans befattning som

Qvartermästare vid Elfsborgs Regemente. Då denne i början

af 1680 talet tjente vid General-majoren Ranks regemente

i Lifland, gifte han sig der med en Sekreterares enka,

Elisabeth Moritz, och hemreste kort efter bröllopet jemte

sin hustru till Sverige. Här föddes år 1682 deras dotter

Catharina på Germunnared. I hennes tredje års ålder

eller 1684 dog fadren, lemnande sin familj i ytterst knappa

omständigheter. Enkan, som trodde sig möjligen kunna

ha bättre utsigter i sin hembygd, återvände dit, men

hennes hopp bedrogs, och hon nödgades af sin torflighet att

sätta dottern på barnhuset i Riga. Härifrån uttogs hon

några år senare af Prosten Glück i Marienburg, hvilken

använde henne som barnflicka. Nitton år gammal gifte hon

sig med en Korporal vid Lif-Regementet. Just då de

nygifte om aftonen suto vid bröllopsbordet, gjorde Ryssarne

ett anfall på staden och brudgummen måste lemna sin brud,

för att gå dit pligten kallade honom. Från denna stund

återsågo de ej hvarandra och det är ovisst om Korporalen

stupade eller, såsom andra säga, endast föll i Rysk

fångenskap och efter flera års förlopp återkom, samt af sin då

högt uppsatta hustru erhöll ett lifstids underhåll. Hennes

egna öden äro emedlertid efter denna period ej mer något

tvifvel underkastade.

År 1702 intogo Ryssarne Marienburg och bland de

fångar, som vid detta tillfälle blefvo segrarens byte, var

äfven Catharina, hvilken qvarstannat i Prosten Glücks hus

sedan hon så oförmodadt blifvit enka. Kommenderande

Generalen Bauer intogs af den unga, täcka flickan, och hon

följde honom någon tid till dess Furst Mentschikoff fick se

henne, förälskade sig i henne och förmådde hennes hittills

varande ägare att afslå henne åt honom. Aldeles samma

uppträde förnyades följande året, då den mäktige

Mentschikoff måste afträda henne åt en ännu mäktigare, Czar Peter.

Detta skedde år 1704. Peter upptäckte snart hos sin

älskarinna egenskaper, sällsyntare och för honom af större

värde, än den förgängliga skönheten. Han fann nemligen

hos henne ett mer än vanligt förstånd, rådighet och

skarpsynthet; hon blef hans vän och förtrogna, åtföljde honom

öfver allt och tillvann sig dagligen allt mer och mer hans

ynnest. Då Peter vid Pruth befann sig i den

brydsammaste belägenhet, som någonsin träffade honom, på alla sidor

kringstängd af Turkarne, hvilkas byte han och hans här

ovilkorligen måste blifva, om ingen utomordentlig hjelp

mellankom, var det Catharina, som blef hans skyddsengel.

Hon samlade alla penningar hon kunde öfverkomma jemte

alla sina dyrbarheter och skickade dem till Stor-Vizirn att

understödja de fredsförslag, som skulle göras honom. Den

snåle Turken kunde ej motstå denna talisman. Bländad af

dess glans förglömde han sin pligt, uppoffrade sin Monarks

intressen och afslöt med Peter en fred , som förskaffade

Sultan nästan inga fördelar och hans bundsförvandt Carl

endast det gäckande vilkor, att, om han åter ville begifva

sig hem, lofvade honom Czaren fri resa genom sina stater

och att med honom ingå fred — — i fall man kunde bli