LNCrawler

42. Page 43

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 43

Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar

- 39. Laurentius Paulinus Gothus

- 40. Johannes Canuti Lenæus

- 41. Laurentius Stigzelius

- 42. Johannes Bazius

^lef, derifrån återkommen, Professor i Malbematiken i

Upsala, der lnin ur 1600 den 22 Januari höll den första

Ma-j 8lster-promotionen, hvarvid sju studerande blefso Magistrar

| °ch femton Baccalaurei. Följande aret blef han

Theologie-Professor och derjemte Universitetets förste rxector

Magni-iicus. Han hade först år 1598, i en ålder af 33 år, låtit

prestviga sig. Ar 1606 utnämndes han till Biskop i

We-sterus ■ men som han råkat ådraga sig Carl IX:s onåd,

»lan vet icke rätt af hvad skäl, måste han utbyta det rika

^esterås stift mot Pastorseinbetet i den torftiga Näs socken

1 Upland. Här stannade hau likväl icke länge, ty genom

ei1 skrift om kometerna, som han dedicerat till Konungen,

’Hervann han dess ynnest och utnämndes till Biskop i

Strengnäs , ett embete, som han förvaltade i 27 år. Blaud

andra företag, som han här dels utförde , dels kraftigt

be-j fordrade, var inrättandet derstädes af ett Kongl.

Gymnasium, det första i detta slag i riket, och anläggandet af ett

eget boktryckeri, hvilkel han för det mesta sjelf sysselsatte’

lt]ed sina egna arbeten. Härifrån ilyttades han, redan en

j 12-årig man, år 1637*, till Erkebiskops-stolen. Oaktadt

sin höga ålder, undandrog han sig likväl ingen af sitt nya

i embetes funktioner, och förrättade till och med visitalioner

högt uppe i Lappmarken. Han afled den 29 November

i 1646 i en ålder af 81 år, och begrofs i Strenguäs,en stad,

i ^Varvid hans käraste minnen voro fästade.

| _

40.

Johannes Canuti Lenjkus.

Af Lena Socken i Upland, der fadren var

Kyrkoher-: , antog den unge Johannes tillnamnet Lenams. Man

hade fö •ut kallat sig efter landskapet, till och med efter den

i (fol af riket, der man sett dagen. Äfven hau studerade

| v*d Tyska Akademier och beklädde åtskilliga afUpsalas

lä-; ’ostolar, der han år 1638 befordrades till Domprost och

[ Upphöjdes år 1647 till Erkebiskop. Han var då nära 74

| ur- Ehuru sannolikt det således var, att han icke länge

j skulle innehafva denna värdighet, gjorde han det likväl

c->«ot allas förmodan i 22 år, ty han afled först den 23

A-| pril 1CG9 i den höga åldern af 95 år, 5 månader och 3

dagar, således den äldste af alla Svenske Erkebiskopar.

Hans företrädare var redan gammal då han kallades till

! denna plats. Johannes. Canuti var ännu äldre, och delta

! Regeringens uppmärksamhet på Erkestiftets öfverdrif-

: IJa utsträckning, hvilket ensamt var större, än alla de

öf-riga Svenska stiften tillsammans, hvarigenom måste hända,

autingen att de längst aflägsna socknarna skulle bli utan

i sin förmans tillsyn, eller att gamle män skulle nödgas

förtaga alltför långa och besvärliga resor. Man beslöt så-

lunda inrättandet af ett stift för Norrland, hvars säte blef

Hernösand. Till en början erhöll den nye andlige

embets-mannen endast titel af Superintendent. En mängd andra

anstalter vidtogos äfven under denne Erkebiskops lid till

undervisningens förbättring och församlingens nytta.

41.

Laurentius Stigzelius

föddes i Stigsjö socken i Ångermanland år 1598; utmärkt

bade genom sina kunskaper och angenäma umgängesgåfvor,

grundläde han genom dessa egenskaper sin lycka. Han blef

nemligen Informator för Riksrådet Skyttes söner och

för-värfvade sig derunder sa deras faders bevågenhet, att han

på dess förord erhöll understöd af Fältherren Johan Baner

och Axel Oxenstjerua , för att kunna besöka de förnämsta

lärosäten i Tyskland, Frankrike, England, Holland och

Danmark, hvarefter han befordrades till

Theologie-Profes-sor och Domprost i Upsala. Drottning Christina omfattade

honom med särdeles ynnest, afbörde under sitt vistande i

Upsala olta hans föreläsningar och disputalioner samt

kallade honom till sitt bord, en heder, som icke vederfors

någon af hans Kolleger. Ar 1670 valdes ban till Erkebiskop,

ehuru han, liksom hans närmaste företrädare, då hunnit

till 72 års ålder. Han afled den 31 Augusti 1C76. Hans

föregångare hade varit den förste Erkebiskop, hvars barn

blifvit adlade ännu i fadrens lifstid. Stigzelius hugnades

med samma utmärkelse, och det har sedan antagits som en

rättighet, att icke allenast Erkebiskopars utau äfven

Biskopars söner upphöjas i Adligt stånd.

42.

Johannes Bazius

var son till Rektorn, sedan Kyrkoherden i Jönköping,

Johannes Bazius, och föddes derstädes den 13 Juli 1626.

Mera af gammalt bruk än af nödvändighet, reste han till

Akademien i Königsberg samt derefter till flera Tyska

uni-versiteter_, åtföljde någon tid Grefve Nils Brahe på en

utländsk resa och kallades vid endast 26 års ålder af Riks^

drotsen Per Brahe till kyrkoherde i Skärstad i Småland,

hvilken församling tillhörde hans grefskap. Kort derefter

blef han Hof-Predikant hos Drottning Christina och sedan

hos Carl Gustaf, befordrades efter hand till Kyrkoherde i

Wingåker, Biskop i Wexiö, Biskop i Skara och år 1677

till Erkebiskop. Ehuru han erhöll detta embete i sin

kraftigaste ålder vid fyllda 50 år ocb sålunda efter naturens

ordning bordt kunna påräkna ett längre innehafvande deraf

än hans föregångare, räckte hans förvaltning likväl kortare