LNCrawler

43. Page 44

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 44

Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar

- 42. Johannes Bazius

- 43. Olof Svebilius

- 44. Erik Benzelius den äldre

- 45. Haquin Spegel

än deras, ty lian afled liclt oförmodadt af slag natten till

Christi Himmelsfärdsdag den 12 Maj IGS1. Han hade om

aftonen förut spisat hos Konungen och sade, vid

hemkomsten, till sitt värdfolk: »I morgon skola vi, i Guds namn,

fara med Christus till himleu,» syftande pu högtidsdagens

Evangelium. Om morgonen fanns han död i sin säng.

Hans sörjande enka öfverlefde honom blott ett halft år.

Han heskrifves som till karakteren en utmärkt irom och

välvillig man.

43.

Olof Svebilius,

föddes på sjelfva Nyårsdagen ur 1C24 i Ljungby Socken i

Calmare län på Råby gård, der lians fader var Inspektor.

Han började sin bana som Informator för tvenne bröder

Gyllenstjerna, med hvilka han fick tillfälle besöka åtskilliga

Europeiska länder, der, efter tidens sed, en ung man

måste göra en resa, innan hans bildning kunde anses

fulländad. En sådan befattning var merendels ocksä för läraren

ett säkert steg till befordran, och Svebilius blef således

Rec-tor Scola: i Calmar, sedermera Lector, Theologie-Professor

i Lund,hvilket cinbete han likväl undanbad sig och

utbytte mot Hofpredikantssysslan hos Carl XI, hvarpå snart

följde Pastor-Primarie-beställningen vid Storkyrkan i Stockholm.

Ar 167S blef han Biskop i Linköping och från denna plats

gick han, såsom månge af hans efterträdare, till

Erkebi-skopsstolen, hvilken han innehade till den 29 Juli 1700,

då han alled i en ålder af 76 år. Han är en ai de

an-seddaste män, som någonsin beklädt densamma. Hvem

känner icke hans Katekes, som ända till år 1810 utgjorde den

Svenska ungdomens handledning i Kristendomen, och var

den praktiska utvecklingen af Carl XI:s välgörande

förordning, det hvarje Svensk man eller qvinnti, för att

admitte-ras till -Nattvardens begående, borde kunna denna Katekes

och förslå läsa innantill, en förordning, som gjort Svenska

menigheten till den jemförelseyis mest bildade i verlden.

44.

Erik Beszihcs den äldre.

Det är anmärkningsvärdt att, oaktadt den höga rang,

det politiska inflytande och de icke obetydliga ekonomiska

fördelar, som åtfölja Erkebiskops-embetet, likväl ingen man af

rikets anseddare ätter, ja, icke ens någon icke presterlig

adelsman, eftersträfvat detta embete, ehuru adelns söner trängts

om platser af vida mindre vigt och anseende. Tvärtom

hafva de fleste,som uppstigit till kyrkans högsta värdighet,

varit af ganska ringa härkomst. Sådant var, bland andra,

fallet med Erik Benzelius, som antog detta namn af

hemmanet Bentseby i Luleå socken, der han var född deu 7

December 1C32 och som ägdes af hans fader, Nämndeman’

nen Hinrik Jakobsson. Genom sin Informators-befattning

för den namukuniiige Magnus De la Gardies äldste son, blef

han känd af denne mäktige man och sålunda, efter

återkomsten från de utländska resor , på hvilka han varit lians

son följaktig, befordrad till Historiarum Professor i Upsala,;

sedermera år 1G87 Biskop i Strengnäs, hvarunder han fick

Carl XI:s förtroende att handleda hans sou i

Kristendoms-kunskapen. Detta föranledde honom att sammanskrifva sitt

breviariuni Ilistoricc Ecclesiasiiciu och sin lärobok i

Tbeologien, hvilken i mer än ett århundrade begagnats

vid rikets läroverk. Carl XII förglömde ej sin

Informator, med hvilken han, såsom Konung, på det

omisskän-neligaste siitt, ådagalade sitt välbehag, då han år 1700

utnämnde honom till Erkebiskop. Ibland Benzelii

bekantaste åtgärder under sin embetsutöfning var ombesörjandet ai

den praktupplaga af bibeln , Konungen föranstaltade, och;

som i så många familjer varit begagnad alt deii uppteckna

de skiften, som träffat dem. Benzelius afled den 17

Februari 1709, i en ålder af 76 år,

45.

IIaquin Stegel.

öm förtjensten att hafva i Sverige infört Luthers re-’

formation och derigenoin grundlagt upplysning och

tankefrihet, till en stor del tillhör Laurentius Petri, så

tillkommer förtjensten om utbildandet af hans verk, om

själsodlingens spridande, om smakens renande och

kyrkoväsen-dets stadga onekligen den man, hvars lefnad här följer >

ordningen, att i korthet skildra. Denna skildring skall visa

honom, icke allenast såsom en af de ulmärktaste bland

Sveriges Erkebiskopar, ulan äfven såsom en af dem, till

hvilka läderneslandet står i den slörsta förbindelse, huru mai>

än må afväga] arten och betydenheten af de särskildla

anspråk på tacksamhet, någon kan förvärfva om sitt

fädernesland. Spegel föddes den 14 Juni 1645 i Ronneby >

Blekinge, då ännu under Danskt välde. Hans fader, soi»

var handlande och tidigt märkte sonens ovanliga anlag,

beslöt att låta honom studera, hvarföre han skickades till

U-niversitetet i Greifsvald, och, sedan han der genomgått si**

kurs, på resor genom Tyskjand, Holland, Danmark ocl>

Englund. Magistergraden tog lian likväl ej förr än i Lund

år 1671 och utnämndes vid samma lid till IIofpredikaB1

hos Enkedrottningen Hedvig Eleonora. ■ I denna

befattning blef han känd af den unge Konungen, som förstod