LNCrawler

46. Page 47

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 47

Svea Rikes Lutherske Erke-Biskopar

- 45. Haquin Spegel

- 46. Mathias Steuchius

- 47. Johan Steuchius

- 48. Erik Benzelius d. y.

värdera bonom och omfattade honom med ett förtroende,

som aldrig rubbades, ocb som blef af den mest välgörande

inflytelse för hela landet. Carl valde bonom nemligen till

sin Hof- och Fältpredikant och följeslagare under hela

kriget. Efter dess slut befordrade han honom till

Superintendent pä det under Sveriges tydnad aterbragta Gottland,

och hedrade honom med det uppdrag att förrätta hans

vigselakt, ehuru hans rang inom kyrkan visserligen icke

syntes härtill berättiga honom. Dä Skara Stift är 16S5 blef

ledigt, förordnades han till Biskop derstädes, men flyttades

1692 till Linköping, der han förblef i 19 är, eller till är

1711, dä Upsala Erkebiskopsstol upplåts ät honom, men

hvilken han ej innehade mer än tre är, ty han afled den

17 April är 1714, icke fullt 69 är gammal.

Spegel var, näst Stjernhjelm, intill sin tid Sveriges

störste skald, ryktbar genom sina stora poemer: Guds

fFcrk och Hvila Det tillslutna och öppnade

Paradiset j men ännu mer genom sina sköna psalmer, hvaraf

några ännu bibehålla sin plats i den nya psalmboken,

rättfärdigande den, ej blott genom tankarnas renhet och styrka,

Utan äfven genom uttryckets behag och språkets välljud.

Han var derjemte en man af djup lärdom och hans

Svenska Ordbok var en värdig föregångare ut Ihres berömda

Glosarium. I sina predikningar införde hau en högre

anda och en bättre diktion, hvilka gjorde dem till dittills

°upphunna mönster, som med begärlighet lästes , ocb efter

hvilka det yngre presterskapet sökte bilda sitt föredrag.

«Ian har äfven af honom en Kyrko- och en

Biskopskrö-Klka. Dessa litterära värf voro redan tillräckliga att

berät-llga bonom till ett högt rum på listan af namnkunnige

Svenne män, och lian beliöfde för sin ära icke mer än dem ;

n*en ehuru stora de äro, äro de likväl små i jemförelse

"led de ännu större, som det blef haus sällsynta lycka alt

utföra. Han föreslog nemligen Carl XI den af oss förut

°ninämnda lagen, som ålägger hvar och en, hvilken vill

förvärfva medborgerliga rättigheter, att kunna läsa

innantill, vilkoret för dess admitterande till Nattvardens

begående och uppdrogs af Konungen alt stifta sn ny Kyrkolag,

ett verk, som med skäl anses för ett mästerstycke, och

hvari tiden endast visat några fä förbättringar som

nödvändiga. Till sitt enskildta lif var han, såsom man borde

Vänta af en så högt begåfvad man, en af de ädlaste och

älskvärdaste karakterer, bos hvilken sjelfva afunden knapt

^og förmådde upptäcka något lyte.

46.

Matiiias Steuciiius

• öddes i Stockholm den 26 Oktober 1644, således äldre

än sin företrädare, hvilken han likväl var bestämd att i

många år öfverlefva. Hans fader var Hofpredikant,

sedermera Superintendent i Hernösand, och sonen omfattade

naturligtvis sin faders stånd. Efter aflagda berömliga

lärdoms-prof blef han Lektor vid Hernösauds Gymnasium, derefter

1 Professor i Upsala, så sin faders Vikarius och efter hans

död hans efterträdare samt år 1694 Biskop i Lund, der

han framdeles hade många svårigheter att kämpa mot

under kriget, Danskarnes infall och den bekymmersamma

belägenhet, livari Akademien råkade. Han hade lörut,

un-der lugnare tider, med mycken drift arbetat på utrotandet

af de återstående lämningarna eller Danska väldet och den

Svenska Kyrko-Ordningens införande. Efter Spegels död

blef han samma år, eller 1714, af Carl XII utnämnd till

Erkebiskop. Då suveräniteten vid Ulrika Eleonoras

uppstigande på thronen afskailades ocb Riksdags-regimen

infördes, inträdde Erkebiskoparne, mer än förr, på den

politiska banan såsom sitt stånds talenlän, och den gamle

Steu-chius undandrog sig icke detta värf, ända till dess han

2:ne år före sin död rördes af slag, hvilket höll honom

ständigt sängliggande till den 2 Aug. 1730, du han afled i

en ålder af nära 86 år.

47.

Johan Stjeuciiius

började den kedja af succession från fader till son,

hvari-genom Erkebiskopsstolen en tid syntes vilja bli en slags

slägtarf, hvilken fortsattes under hans närmaste trenne

efterträdare. Son af den ofvannämnde Mathias Steuchius,

då denne endast var Lektor i Hernösand, föddes han

derstädes den 3 Januari 1676, anställdes som Professor i

Lund, der fadren då var Biskop, men flyttades år 1710

till Upsala och år 1723 till Superintendent i Carlstad,

såsom stiftets chef derstädes på den tiden kallades. Ar 17o0

utnämndes han till Biskop i Linköping, men hvilken

värdighet lian aldrig hann tillträda, emedan han samma ar,

efter sin faders död, genom Presterskapets val utsågs till dess

efterträdare. Han innehade embetet till sin död den 21 Juni

1742. Han beskrifves som en from, fridälskande och

för-sigtig man. „

4S.

Erik Besziiios d. y. ,

son af den äldre Erkebiskopen Erik Benzelius, föddes i

Upsala den 27 Januari 1675. Han blef år 1702

Biblio-thekaric vid sistnämnde stads Universitet, hvilket embete