LNCrawler

52. Page 54

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 54

Konung Gustaf III:s Samtida

- 59. Carl Gustaf Tessin

- 60. August Ehrensvärd

- 61. Carl August Ehrensvärd

nom i verkligt ekonomiskt betryck. Han hade likväl af

sina kunskaper och sin erfarenhet hemtat en nyttig vinst:

den praktiska lefnadsvisheten, hvilken väl icke gaf honom

medel att afböja motgången, men åtminstone att med lugn

bära den. Han afled på Åkerö, der han tillbragt sina

sista år, den 7 Januari 1770. Hans samlingar och

anteckningar äro af mycket både politiskt och litterärt intresse.

60.

August Ehrensvärd.

Sveaborgs och skärgårdsflottans skapare hette, då han

föddes, den 29 September 1710, Scheffer, hvilket namn

hans fader, till härkomsten Tysk, då ännu bar, innan han

adlades under namnet Ehrensvärd. Han hade egentligen

önskat gå den lärda vägen och på den hinna till en

Akademisk profession, men som hans stjufmoder satte sig

deremot, måste han vid 16 år ingå som volontär vid

artilleriet, der han småningom uppsteg till officer och kapten

mekanikus. Eu resa i Frankrike, som han företog med

offentligt understöd, lände honom till mycken nytta, och

bland andra kunskaper, som han dervid inhemtade, var

äfven graveringskonsten. Fälttåget i Finland, som han

bevistade, bar, lika litet för honom som de öfriga

deltagarena, några lagrar. Mera tillfälle att inhemta praktisk

kännedom i krigsyrket ägde han under den store Fredriks

ledning, hvilken han åtföljde på dess fälttåg i Böhmen, der

han öfvervar slaget vid Sorr. Är 1761 blef han, som

emellertid avancerat till Generallöjtnant, befälhafvare öfver

Svenska arméen i Pomern, men fick vid Passevalk ett sår

i bröstet, hvaraf han nära ett år var sjuk, och som, utom

andra omständigheter, hindrade honom fran att för sig

eller för sin här förvärfva någon särdeles ära. Han var för

öfrigt en af dem, som naturen mera ämnat att förbereda,

än att genom egen handläggning utföra kriget. Det var för

honom ej en handling men en vetenskap. Inom denna

señares krets är han deremot ett af de största snillen

Sverige ägt, och står i bredd med de ypperste män på

samma bana. Från honom utgick planen att bygga en flotta ,

användbar i de Svenska farvattnen, der stora, djupgående

skepp ej kunna begagnas, och hvilkas onytta hans ljusa

blick redan förutsåg. Han såg mer, han såg alt Sveriges

farligaste fiende var dess i krafter ständigt tillvexande östre

granne, och att det var mot denne, som det

hufvudsakligen borde vara betänkt att värja sig. I sammanhang med

den nya flotta han bildade, ville han derföre bereda

henne en station, hvarifrån hon, sjelf oangripbar i sin fristad,

skulle kunna när som helst utgå att oroa och anfalla fienden,

och han föreslog derföre att på klipporna utanför

Helsingfors, i Finland, bygga en stark fästning. Båda

planerna gillades af Regeringen och Ständerna och af båda

anförtroddes honom utförandet. Sveaborg uppväxte under

hans ögon till ett annat Gibraltar, som ej af våldet kunde

eröfras_, endast af lågheten förrådas. Det har blifvit den

fiendes byte, mot hvilken det var ämnadt att tjena Sverige

till en borg; hans flotta har af senare händer undergått en

fullkomlig omskapelse; men den stora tanka, som låg till

grund för båda dessa jätteverk, förblir derföre lika

genialisk, lika beundransvärd. Den 4 Oktober 1764 afled

dåvarande Fältmarskalken och Kommendören Grefve

Ehrensvärd på Öfverstebostället Saris i Finland. Han är

begrafven på Sveaborg, der hans monument har denna enkelt

sublima inskrift: »

Här hvilar Ehrensvärd bland sina

arbeten och sin flotta.

61.

Carl August Ehrensvärd,

den föregåendes värdige son och sista bladet i den

treväpling af storheter som burit detta namn, föddes den 5 Maj

1745. Naturen och lyckan hade på honom slösat sina

gåfvor. En så rikt utrustad själ skulle, hvar som helst, på

hvilken bana han valt, hunnit till anseende och

utmärkelse; men sonen af August Ehrensvärd borde ännu hastigare

kunna utbilda sina ovanliga anlag och sonen af

Fältmarskalken Ehrensvärd måste, skyndsammare än andre, stiga till

lyckans höjder. Vi se honom sålunda redan vid 30 år

Öfverste och Riddare. Han hade som en 16-årig yngling

aflagt sin första lärospån på stridens fält och sedan under

utländska resor ökat sina kunskaper och fulländat sin

uppfostran. År 1780 företog han en resa till Italien, som blef

märkvärdig genom den beskrifning deröfver han författade,

och hvari han röjde de estetiska åsigter, han sedermera

närmare utvecklade i sin ryktbara skrift:

De fria

konsternas Filosofi

. I ett korrt, tankdigert språk framställer

han här de mest originella idéer öfver konstbildning i

allmänhet och särskildt öfver dess karakteristiska drag hos

antiken och de moderna folken, hvarvid han sätter den

förra oändligt öfver de senare och södern öfver norden. Vid

Finska krigets utbrott erhöll han befälet öfver

skärgårdsflottan, och det blef sålunda hans lyckliga bestämmelse, att

praktiskt få bevisa nyttan af sin faders verk. Detta gjorde

han äfven, ehuru lyckan icke var honom gynsam, ty i

träffningen vid Svensksund den 24 Aug. 1789 blef hans flotta

slagen och han förlorade dervid flera skepp. Denna

utgång tillskrifves likväl mindre honom, än Konungens befall-