LNCrawler

85. Page 87

427 Porträtter Af Namnkunniga Svenske Män Och Fruntimmer — runeberg.org · All chapters

Page 87

Konung Gustaf III:s Samtida

- 110. Daniel Melanderhjelm

- 111. Jacob Faggot

- 112. Nils von Rosenstein

tiken till sitt hufvudstudium, hvari han var lycklig nog att

handledas af Klingenstjerna, och författade år 1755 en

matematisk och mekanisk beskrifning öfver

Trollhätte-slussbyggnad, vid hvilket arbete han förordnades att, som

mathematikus, gå Ständernas Deputerade till handa med nödiga

upplysningar. År 1761 befordrades han till

Astronomie-Professor och kallades år 1780 till ledamot af

Vitterhetsakademien, pryddes med Nordstjernan och upphöjdes år

1777 i Adligt stånd, hvarvid han, efter den tidens bruk,

antog en adelig slutändelse till sitt borgerliga namn, hvilket

han redan förut gjort kändt och aktadt genom en mängd,

af den lärda verlden högt ansedda, arbeten och forskningar.

Han afled den 8 Januari 1810.

111.

Jacob Faggot

är ett bland de förgätna namn, som minst förtjena vara det,

och mot hvilken efterverlden icke varit nog rättvis, derföre

att han var framföre sin tid. Född den 13 Mars 1699 i

Vendels Socken i Upland, ingick han 1721 i

Bergs-Kollegium och år 1726 vid Landtmäteri-kontoret, om hvilket

han har stora förtjenster och hvars Direktör han blef år

1747. Han insåg osäkerheten af Stjernhjelms ide till en

allmän tyngdmätare och föranledde tillsättandet af en

Kommission, att ordna rikets mått, mål och vigt, hvilka han

redan då ville hafva förenklade och lika för alla orter och

alla varor. För att upphjelpa Finland ur det lägervall,

hvari det råkat genom kriget med Ryssland, förordnades

en Kommission, hvaraf Faggot blef ledamot. Han anmärkte

då, att man icke med säkerhet kunde göra något för ett

land, innan man kände det, och föreslog således en

allmän mätning och storskifte, hvilket beviljades, äfvensom

hans förslag att nybyggen skulle uppmuntras och folket få

rättighet att bosätta sig och företaga odlingar hvar utrymme

fanns, utan att deras gårdar skulle för kronans räkning

skattläggas. Finland står således för sin kultur i stor

förbindelse hos denne man, hvars fördomsfria och liberala

åsigter kortsyntheten emedlertid icke kunde fatta, hvarföre

han också uppkallades i Lag-Kommissionen och fick der

en skrapa, för det han ville åstadkomma en så stor och

vådlig förändring i Jordabalken af allmänna lagen. Vid

Vetenskaps-Akademiens stiftelse blef han dess ledamot och

var i tvänne år dess sekreterare. Han afled den 28

Februari 1777.

112.

Nils von Rosenstein,

son af den förut omtalte store Läkaren, föddes i Upsala

den 12 December 1752, ingick helt ung i Kansli-Kollegium

och ådrog sig snart Gustaf III:s uppmärksamhet, som år

1778 befordrade honom till Andre Sekreterare i

Kabinettet för Utrikes brefväxliugen och ur 1782 till

Ambassad-Sekreterare i Paris, en så mycket större utmärkelse, som

Ambassadören derstädes var den snillrike Creutz och den

Europeiska politikens trådar tycktes sammanlöpa vid

Franska hofvet, der tidens händelser då syntes hafva sin

verkstad. Konungen hyste för honom så mycket förtroende

och derjemte sadan tillgifvenhet, att han uppdrog honom

gå den korrt derefter nyutnämnde Ambassadören Staël von

Holstein till handa med sina råd, hvilka den i stats-saker

ännu oerfarne unge mannen kunde behöfva, och följande

året kallade honom att vara sig följaktig på resan till Rom.

År 1784 skulle en Informator utnämnas för den då 6-årige

Kronprinsen. Gustafs val var en tid vacklande mellan

Rosenstein och Adlerbeth, men stannade slutligen vid den

förre. Långt ifrån att detta skulle rubbat de båda förtjente

männens inbördes aktning och vänskap, syntes det snarare

befästa den, och deras känslor för hvarandra blefvo under

hela lifstiden oförändrade. Vid Svenska Akademiens

stiftelse år 1786, utnämnde Gustaf III Rosenstein till dess

ständige Sekreterare, en befattning, som han sedan

oafbrutet innehade intill sin död. Såsom Informator för

Kronprinsen erhöll han Kansli-Råds titel, och, sedan han ett

par år innehaft den, Konungens försäkran om den då för

tiden högst betydliga lifstidspensionen af 2000 Rdr, när

den upphörde. Detta inträffade då den unge Konungen fyllt

17 år, hvarvid Rosenstein fick titel af Landshöfding och en

plats i Beredningen. Efter 1809 års Regeringsforms

antagande, förordnades Rosenstein, att tills vidare förestå

Statssekreterare-embetet för Ecclesiastik-ärenderna, hvarifrån han

år 1822 tog afsked. Han afled d. 8 Augusti 1824. Bland

yttre utmärkelser bör nämnas, att han år 1787 erhöll

Nordstjerne-Orden och blef Kommendör deraf 1802. — R. var

ej begåfvad med något blixtrande snille eller djerf fantasi;

men han var en man med grundliga kunskaper, alvarligt

förstånd, redbar och klar tankegåfva, upprigtig

sanningskärlek och ett ädelt hjerta. Dessa egenskaper uttala sig

öfverallt både i hans handlingar och i hans skrifter, som,

med undantag af en större afhandling

Om Upplysningen

(ett tal, hållet vid Presidii-nedläggande i Vetenskap

Akademien år 1789) bestå i tillfällighets-stycken, såsom

åminnelsetal och lefnadsbeskrivningar öfver aflidna personer,

företal till Författares arbeten, Akademiska tal, m. m., ett

rent språk och ett rent sinne, flärdfrihet, menniskokärlek,

god smak, sunda åsigter, gedigna, om icke originella,

tankar, — sådan är karakteren deraf. I sina bref till Gustaf III

talar han ej blott hofmannens, utan äfven tänkarens och