Page 18

- Sjätte scenen

FRU FRANCKE

. Det är bara, när jag sportar,

kan väl farbror förstå. Åker inte farbror

velociped?

SOMMERBERG

. Nej, gud bevare mig väl! Jag

är ju en gammal man.

FRU FRANCKE

. Det betyder rakt ingenting. Jag

känner flera gamla damer, till och med ovanligt

korpulenta gamla damer på sextio och sjuttio år,

som anse dagen förspilld, om de inte ha tagit sig

en cykeltur på ett par timmar. Det anser man

numera höra till dagens hälsoprogram.

SOMMERBERG

. Du ser då också så frisk och

rödblommig ut, som man någonsin kan önska.

FRU FRANCKE

. Å, jag är så stark som en riktig

björn.

SOMMERBERG

. Och du har ändå redan

genomgått så mycket här i världen, stackars liten!

FRU FRANCKE

som tar af hatt och handskar

Genomgått? — Hvad menar farbror?

SOMMERBERG

. Det är väl knappast tre år sedan

du förlorade din man.

FRU FRANCKE

. Ja! Det är sant! — Det var

svåra tider. Men det är nu en gång så, att alla

människor måste dö. - Litet förr eller litet senare,

det skall ju dock en gång ske, och man får ju lof

att vänja sig vid den tanken, farbror lilla, att

ingenting här på jorden är evigt! (

Hon suckar medan

hon tar af hatt och handskar.

SOMMERBERG

något förvånad

). Ursäkta mig, lilla

Tea, men jag trodde, att du hade varit lycklig med

din man?