Page 33

- Åttonde scenen

- Nionde scenen

Åtminstone har jag en öfverväldigande vördnad

för lilla nåden!

Fröken Witt skrattar.

fru francke

. Naturligtvis stannar farbror och

äter middag med oss. — Vi äta half sex.

konsuln

. Men jag telefonerade ju och bad

att middagen skulle dröja till sex, då jag väntade

häradshöfdingen.

fröken witt

. Och jag får be, att vi, ändtligen

äta klockan fem. — Annars hinna vi icke göra

oss färdiga till sammankomsten.

sommerberg

ser på sitt ur

). Då har jag i alla

fall en timme på mig. — Jag tror, jag skall be

att få gå hem och hvila mig litet på hotellet innan

middagen.

fru francke

. Farbror kan ju så väl hvila sig

hos oss. — Låg inte farbror bra här på schäslongen?

Lägger i ordning kuddarna.

sommerberg

. Ja, jag tackar så mycket, tackar

så mycket. Men jag tror, att jag föredrar hotellet.

Jag behöfver verkligen en liten stunds hvila. —

Om en timme alltså! Mina damer! (

Räcker konsuln

handen, hälsar och går.

Nionde scenen.

FRU FRANCKE. DE FÖRRE utom SOMMERBERG.

fru francke

. Ja, då får jag verkligen springa

ut i köket och se om vi kan få middagen i

ordning till klockan fem, och litet god dessert får ni

också lof att ha. (

Ut i tamburen. Telefonerar och

talar i telefonen. Försvinner sedan åt höger i tamburen.