Page 50

- Trettonde scenen

konsuln (hänryckt). Hvad det är med oss?

—Vi ä' borta — vi ä' sälla — vi vet inte till

oss!

fröken witt (omfamnar Tea). Förlofvade —

älskade Tea! - Nyförlofvade och öfverlyckliga! —

Du vill väl ha mig till svägerska'?

fru francke (slår henne smeksamt på kinden). Nej

- jag afskyr dig naturligtvis! (Till konsuln.) Det

kan jag verkligen kalla en glad öfverraskning. —

Jag tycker, att ni knappast träffat hvarandra i år?

fröken witt. Det finns något, som heter

telefoner, Tea lilla! — Oscar och jag ha diskuterat

alla lifvets frågor pr telefon, och vi ha kommit

till det resultatet, att vi ä' skapta för hvarandra.

(Omfamnar Oscar.)

fru francke. Ja, finns det något mera poetiskt

och praktiskt än telefoner? Och apropos det, så

har jag också en nyhet att omtala för er. — Ni

ser här framför er den tillkommande fru Schmidt

- För en kvart sedan har jag förlofvat mig med

direktören. [Niger.)

konsuln. Har han varit här? Jag har hvarken

sett eller hört något, under det jag satt bredvid

min lilla älskade fästmö.

fru francke. Pr telefon! Bäste Oscar!

(Julia och Oscar omfamna henne.)

fröken witt (hänryckt). Tänk! Hvad vi ska

telefonera till hvarandra!

fru francke. Ja, så förtjusande! Hela timmar

i rad!

konsuln (ser på sin klocka). Men nu börjar jag