Page 52

- Trettonde scenen

- Fjortonde scenen

fru francke

uppmuntrande

). Men vi ha ju

telefonerna! Och ett litet telefonsamtal — —

sommerberg

. Nej, se det gör jag då

rakt

inte!

— Telefonen sitter nere hos inspektören, och jag

vill lefva i fred och ro för ett sådant galet

spektakel i mina gamla rum. — När jag sitter vid min

brasa i skymningen och tänker på förflutna tider,

så skall det vara

tyst

. Ingen får störa mig! —

Tystnaden vill jag åtminstone ha lof att rå om.

— Farväl, Tea lilla! — Måtte du bli mycket lycklig.

— Så lycklig som jag alltid önskat du måtte bli.

Konsul Oscar, fröken Witt, min komplimang. (

Han

hälsar för att gå.

Det ringer samtidigt starkt på alla tre telefonerna.

sommerberg

. Bevars väl! — Nu börjar den

galenskapen igen! Nu tar jag sannerligen till

flykten! (

Han springer ut.

Fjortonde scenen.

<tab><tab>

DE FÖRRE

utom

SOMMERBERG

fru francke

. Ja, nu ge vi oss också af, annars

får man aldrig slut på samtalen.

konsuln

påskyndande

). Här är din hatt, Julia!

— Dina handskar! — Låt oss skynda oss och

komma i väg.

Alla ut i vild fart.