Page 227

- Tre som var med beretter

botanist deltaga i den blivande po

larfården med «Fram» under Sver

drup. Jag antog utan storre tvekan

anbudet, och fram på vårsidan reste

jag till Kristiania och vidare till

Drobak for att egna mig åt studiet

av havs-alger, som måste antages

komma att bliva mitt huvudsak

liga arbetsfalt under expeditionen.

Framåt mitten av juni kom jag

sedan åter till Kristiania for att an

sluta mig till expeditionen. Chefen,

Sverdrup, hadde jag gjort bekant

H. G. Simmons.

skap med redan under mitt foregående besok, og fick nu tråffa de ovriga blivande kamraterna

samt for forstå gangen se «Fram», som jag ju kande igen

från Nansens bok.

Skutan hade ju emellertid undergått en ej obetydlig och

synnerligen formånlig forandring sedan den vann sitt rykte

under den expedition, som den konstruerats och byggts for.

Det låga dåcket från foren till strax akter om storm asten

hade nu forsetts med overbyggnad, så at akterdåcket, som

forr varit den hogsta delen, nu blivit den lagsta. For fart

i is, sådan som man under Nansens expedition huvudsak

ligen råknade med, betydde val det låga forskeppet mindre,

men skulle detta varit oforåndrat kvar under fården tvårs

over Atlanteren och annu i Baffins Bay och andra storre

arktiska farvatten, hade det nog visat sig utgora en allvarlig

olågenhet. Det hånde ju anda åven efter ombyggnaden,

t. ex. på hemresan genom Jones Sound, att sjon spolade så

våldsamt over dåcket, att hundarne, som stodo bundna på

fordåck, spolades akterover med sådan kraft att de lågo med